Vad jag tror jag vet om er...
Det blev 54 stycken som gillade. Tack för det mina kära vänner. Det började ju med att min dotter gjorde det här, och då kom jag att fundera lite över hur mycket jag egentligen vet om mina fb-vänner. Men nu så ska vi se hur det ligger till. Ska försöka att inte tjuvkika, utan skriva lite om var och en om hur jag har uppfattat er. Vissa känner jag ju till mera, och vissa är helt nya vänner. Så automatisk så blir det ju så att jag skriver mera om dem som jag känner till.
Skulle det vara så att ni tycker att jag skrivit något fånigt eller olämligt, eller något som ni inte tycker om så meddela mig direkt om det, så tar jag bort det. Det jag skriver om er är kanske inte något som ni är, utan mera om vilken uppfattning som JAG har om er. Det här var svårare och tog mycket längre tid än vad jag hade tänkt mig... Men det var det värt. Det var faktiskt kul och intressant att fundera och tänka över hur mycket man vet om sina fb-vänner egentligen.
So here we go...
1. Kristina Bencze: Min underbara dotter. Hon är väldigt speciell och har många åsikter som hon vågar stå för. Gillar rättvisa och ärlighet och blir galen om inte folk följer det. Hon hatar allt som har med cigaretter att göra. På samma gång som hon är reserverad och tillbakdragen vid vissa tillfällen är hon ändå inte rädd för att gå klädd som hon vill. Är expert på data, och älskar att designa på olika sidor på nätet, typ Stallet.se. Gillar Japan, manga, Pokémon, Nintendo Ds, och då speciellt sitt nya gröna Ds.
2. Elvira Flinthammar: En av min dotters bästa vänner sen länge. En positiv och söt tjej som gillar manga och Ozzy Osbourne. En tjej som går sina egna vägar och gillar tokigheter. Älskar färger som gult, orange, ljusgrönt och sånt. Hon gillar även att spela nintendo DS och andra liknande spel. Barn- och djurvän. Har en hund som är stor som en häst...haha. Spelar basket och gillar att sjunga. En underbar tjej som jag är glad över finns vid min dotters sida.
3. Marita Moonwitch: En av mina första häx- och bloggvänner och är en av mina käraste häxsystrar. En skön och vacker tjej som bor i skåne. Hon har två barn och hund, Lollan, som brukar smygblogga i mattes blogg. Hon lever ensam just nu, men har inget emot att träffa en tjusig karl som kan värma henne. En tjej som följer Gudinnans väg. Hon har precis flyttat från sitt älskade hus till en mysig lägenhet. Hon gillar serien "Sex and the city" och säger inte gärna nej till ett glas Cosmopolitan, förresten vem skulle göra det...haha. Hon jobbar på ett bibliotek om jag inte minns fel, eller har hon bytt jobb? Nu blev jag osäker. Hon älskar böcker och slukar dem...
4. Ida Korpöga: En tjej som följer nordiska Gudar och Gudinnor, eller fornsed, asatroende. Hon är konstnär, hon målar och skriver. Har katter och har ett stort intresse för späckhuggare, valar, delfiner och vargar och är väldigt engagerad i dessa djur.
5. Eva Bendix: En blond fin tjej som bor i Stockholm och som är nån slags gruppchef på Carema. Gillar andlighet. Har barn och gillar att vara ute och resa. Hinner väl med en bra bok då och då. Hon ska väl ut och resa nu igen...
6. Lanny Sunnegård: En relativt nu vänskap som är gift med Helen Sunnegård, en annan fb-vän. Han bor neråt Skåne och har om jag inte minns fel ganska så många barn...5 -6 stycken. Det är bra jobbat. Ser lite ut som en tomte på sin profilbild och jag tror han tycker om och brukar agera tomte om julen. Gillar musik och är medial.
7. Helen Sunnegård: Är gift med Lanny och bor alltså neråt skåne. Att jag hittade henne som vän var för att hon höll på, eller kanske fortfarande gör med spökerier. Om jag inte minns fel så har hon och hennes bror gått på någon slags "spökskola" där man lär sig att hantera spöken. Som nån slags Ghostbuster. Men jag kanske minns fel. Hon jobbar eller praktiserar inom snickeri.
8. Maria Tuohimaa: Är en blond söt tjej med rötterna från Finland. Hon är sambo och har en son från ett tidigare förhållande. Hennes son är det viktigaste som finns och hon är en väldigt bra mamma. Tycker om att röra på sig och är ute och går nästan varje dag. Gillar att vara med sin sambo, men har ingenting emot att träffa tjejgänget och ta ett glas vin, vitt vin, inte rött. Är en känslomänniska och en underbar arbetskollega.
Skulle det vara så att ni tycker att jag skrivit något fånigt eller olämligt, eller något som ni inte tycker om så meddela mig direkt om det, så tar jag bort det. Det jag skriver om er är kanske inte något som ni är, utan mera om vilken uppfattning som JAG har om er. Det här var svårare och tog mycket längre tid än vad jag hade tänkt mig... Men det var det värt. Det var faktiskt kul och intressant att fundera och tänka över hur mycket man vet om sina fb-vänner egentligen.
So here we go...
1. Kristina Bencze: Min underbara dotter. Hon är väldigt speciell och har många åsikter som hon vågar stå för. Gillar rättvisa och ärlighet och blir galen om inte folk följer det. Hon hatar allt som har med cigaretter att göra. På samma gång som hon är reserverad och tillbakdragen vid vissa tillfällen är hon ändå inte rädd för att gå klädd som hon vill. Är expert på data, och älskar att designa på olika sidor på nätet, typ Stallet.se. Gillar Japan, manga, Pokémon, Nintendo Ds, och då speciellt sitt nya gröna Ds.
2. Elvira Flinthammar: En av min dotters bästa vänner sen länge. En positiv och söt tjej som gillar manga och Ozzy Osbourne. En tjej som går sina egna vägar och gillar tokigheter. Älskar färger som gult, orange, ljusgrönt och sånt. Hon gillar även att spela nintendo DS och andra liknande spel. Barn- och djurvän. Har en hund som är stor som en häst...haha. Spelar basket och gillar att sjunga. En underbar tjej som jag är glad över finns vid min dotters sida.
3. Marita Moonwitch: En av mina första häx- och bloggvänner och är en av mina käraste häxsystrar. En skön och vacker tjej som bor i skåne. Hon har två barn och hund, Lollan, som brukar smygblogga i mattes blogg. Hon lever ensam just nu, men har inget emot att träffa en tjusig karl som kan värma henne. En tjej som följer Gudinnans väg. Hon har precis flyttat från sitt älskade hus till en mysig lägenhet. Hon gillar serien "Sex and the city" och säger inte gärna nej till ett glas Cosmopolitan, förresten vem skulle göra det...haha. Hon jobbar på ett bibliotek om jag inte minns fel, eller har hon bytt jobb? Nu blev jag osäker. Hon älskar böcker och slukar dem...
4. Ida Korpöga: En tjej som följer nordiska Gudar och Gudinnor, eller fornsed, asatroende. Hon är konstnär, hon målar och skriver. Har katter och har ett stort intresse för späckhuggare, valar, delfiner och vargar och är väldigt engagerad i dessa djur.
5. Eva Bendix: En blond fin tjej som bor i Stockholm och som är nån slags gruppchef på Carema. Gillar andlighet. Har barn och gillar att vara ute och resa. Hinner väl med en bra bok då och då. Hon ska väl ut och resa nu igen...
6. Lanny Sunnegård: En relativt nu vänskap som är gift med Helen Sunnegård, en annan fb-vän. Han bor neråt Skåne och har om jag inte minns fel ganska så många barn...5 -6 stycken. Det är bra jobbat. Ser lite ut som en tomte på sin profilbild och jag tror han tycker om och brukar agera tomte om julen. Gillar musik och är medial.
7. Helen Sunnegård: Är gift med Lanny och bor alltså neråt skåne. Att jag hittade henne som vän var för att hon höll på, eller kanske fortfarande gör med spökerier. Om jag inte minns fel så har hon och hennes bror gått på någon slags "spökskola" där man lär sig att hantera spöken. Som nån slags Ghostbuster. Men jag kanske minns fel. Hon jobbar eller praktiserar inom snickeri.
8. Maria Tuohimaa: Är en blond söt tjej med rötterna från Finland. Hon är sambo och har en son från ett tidigare förhållande. Hennes son är det viktigaste som finns och hon är en väldigt bra mamma. Tycker om att röra på sig och är ute och går nästan varje dag. Gillar att vara med sin sambo, men har ingenting emot att träffa tjejgänget och ta ett glas vin, vitt vin, inte rött. Är en känslomänniska och en underbar arbetskollega.
9. Kerstin Wiklund: En kvinna som gillar andlighet. Hon bor nere i skåne och har barn. Har för mig att hon blev mormor någon gång i slutet av förra året. Alltså ett barnbarn som hon är väldigt stolt över. Jobbar inom något med hälsa om jag inte minns helt fel, eller rehab eller nåt. En varm kvinna.
10. Jeanette Granlund: Här har vi ett riktigt rivjärn. Bor utanför Stockholm och jobbar inom barnomsorgen. Gillar när det händer saker och ting och har lätt att ta för sig och ordna upp saker. En ledartyp med mycket humor. Har 2 eller 3 barn och är en väldigt engagerad mamma inom barnens sport-aktiviteter. Glad och orädd. Temperamentsfull och känslig. En underbar arbetskollega.
10. Jeanette Granlund: Här har vi ett riktigt rivjärn. Bor utanför Stockholm och jobbar inom barnomsorgen. Gillar när det händer saker och ting och har lätt att ta för sig och ordna upp saker. En ledartyp med mycket humor. Har 2 eller 3 barn och är en väldigt engagerad mamma inom barnens sport-aktiviteter. Glad och orädd. Temperamentsfull och känslig. En underbar arbetskollega.
11. Angel Marie Lilja: En tjej med låååångt vackert hår. Hoppas inte hon har klippt av sig det. Gillar andlighet och lever i kärlekens budskap. Bor i lidköping och har väldigt många fb-vänner. Håller på med "Partylite", som är en slags hemmaverksamhet där man som värdinna åker hem till människor och säljer saker. I detta fall så handlar det om vackra ljus och tillbehör. Väldigt fina saker. Hon har många barn och gillar vackra bilder med talande budskap. Verkar vara en väldigt god vän som ställer upp för många.
12. Sara Jarnström: En boråstjej som är gift och har två barn. Är aktiv inom wicca och har en jättefin häxblogg. Gillar att virka, spela spel typ CastleVille, eller vad det heter. Gillar även att lyssna på underbara Within Temptation. Har en svart fin hund som heter Loke, och jag tror att hon gillar matlagning och bakning. En varm och go tjej.
13. Linda Åkesson: En underbar kalmartjej som jag hittade i Gudinnerummet, då vi båda drabbats en gång i tiden av paniksyndrom. Är sambo och har tre barn, varav en är väldigt liten. Följer Gudinnans väg, gillar att baka och har nyligen köpt en hårig spindel. Ger alltid fina kommentarer och har ett vackert hjärta.
14. Carina Coomber: Vem har inte handlat eller varit inne på "Amulettens - butik för kropp och själ´s" hemsida om man håller på med häxerier eller andlighet? Och Carina är ägare till denna underbara butik. Hon är gift och har barn och bor uppåt i landet. Gillar trumresor och andlighet. Gillar att dansa och håller på med linedans och verkar vara en levnadsglad och skön kvinna.
21. Charlotta Rasmussen: En värmlandsjej som bor i Grums. Att jag minns att hon bor i Grums beror på att jag håller reda på värmlänningar. Hon har en son och är medial. Hon kan alltså tala med andar och spöken eller vad ni vill kalla det. Hon kan även läsa av andras känslor. Hon är kärleksfull och har gått i livets hårda skola. Hon respekterar andras olikheter.
22. Catarina Holmqvist: En blond söt tjej som jobbar som förskolelärare uppåt i landet. Gift och har många söner. Gillar andlighet. Tror även att hon gillar att meditera och har nyss fått sin fot gipsad.
23. Magica De Hex: Har helt bytt profilnamn så jag blir lite förvirrad om vem hon var. Så jag jag var tvungen att tjuvkika på hennes profil. Och då vet jag ju vem det var. Här är en tjej som vågar stå för vad hon känner och tycker. Gillar ärlighet. Jag tror även att hon gillar vampyrer. Hon bor i norra Stockholm.
24. Kristina Nygren: En tjej från Sandviken som gillar att skriva dikter. Hon älskar Lars Winnerbäck och gillar även ärlighet. En mjuk och varm människa som gärna ger fina komplimanger. Har två barn. Jobbar som distriktsköterska. Och ibland hjälper hon till vid en tatoo-studio då hennes dotter är tatuerare.
25. Lena Sundqvist: Här har vi en stark och ambitiös kvinna. En kvinna som säller upp 100% på sina barn. Har sjukdom inom familjen som hon får kämpa tappert för. Men hon ger aldrig upp och jag är imponerad över hur mycket hon orkar. En kärleksfull kvinna som gärna bjuder på sig själv och som inte är rädd för att säga vad hon tycker.
26. Beatrice Trissan Larsén: Verkar vara en levnadsglad och rolig tjej. Är gift, har barn och bor nere i Norrköpingstrakten. Gillar andlighet, tarot och häxerier. Har för mig att jag sett att hon gillar Harry Potter och liknande filmer. Tror även hon gillar vampyrer, men jag kan ha fel.
27. Marie Morgana: Hittade denna magiska kvinna via hennes hemsida "Skogstemplets.." Lever häxans väg fullt ut och jobbar med sånt. Har massor av kurser och har även haft en nätbutik inom sånt, men jag tror hon avveklat den på grund av en flytt uppåt i landet. Lever med en man som delar hennes intresse och de jobbar och har företag tillsammans. Tror hon är svag för vargar...
28. Ingela Rahm: Det här är lite kul. En gammal kompis från mina tidigare år i livet, typ innan och när jag började i skolan. Vi hade inte kontakt på mååånga år, men så dök hon upp som fb-vän. Verkligen kul. Tror att hon är lite intressrerad av tarotkort även om hon inte praktiserar själv. Är gift och har två snygga barn. Har även en hund som ligger henne varmt om hjärtat. Har flyttat till en ny bostad ganska så nyligen.
29. Lena Kristiansson: Här har vi en tarotkvinna som är expert inom området. Hon är moster till en av mina andra fb-vänner och syster till Janeth Berglund om jag inte minns fel. Gillar att sitta ute på balkongen och filosifera under månens sken. Gärna med ett glas god Whisky. En kärleksfull och varm människa.
30. Lia Hahlin: En nyfunnen vän och väldigt klok och förståndig kvinna. Gillar att hon har bägge fötterna på jorden, är lyhörd och respekterar andras olikheter. Hon vågar stå för vad hon tycker och känner. En varm och vänlig själ.
31. Caroline Ahl: Min söta brorsdotter som bor i Värmland. Går frisörlinjen och är i hop med Robin sen länge. Hjälpsam och kärleksfull. Lovisas absoluta favorit - Attla. Gillar att laga mat och hjälper gärna till om hon får chansen. Morgonpigg. Hon är mogen och barnkär, familjär och det skulle inte förvåna mig om hon kommer att få barn tidigt i livet.
32. Britt Östman Fd Fernström: En nyfunnen vän som jag upptäckte bodde i närheten av mig. Gillar andlighet. Är förlovad och har 3 döttrar. Hoppas få reda på mera om henne framöver.
15. Cilla Fredholm: Här har vi en tuff brud i lyxförpackning. En läcker skåne-tjej med skinn på näsan. Kör motorcykel, jobbar med fordon, är nån slags ledare där tror jag, och hon bakar fantastiska tårtor. Är sambo har 3 barn och är aktiv som häxa/wicca. Gillar att hålla på med örter. Här har vi också en av mina käraste häxsystrar i väven, och vi hittade varandra genom våra häxbloggar.
16. Eva Christiansson: En otroligt positiv och levnadsglad människa. Häxa ända in i själen och lever för det fullt ut. Är konstnär och har skapat massor av fina saker. Typ en Freja staty som står här hemma hos mig och ett Gudinnehalsband. Är tv-kändis, eller rikshäxa numera då hon var med i tv-programmet "om svenskars hemliga liv". Hon jobbar inom barnomsorgen och har för inte så länge sen bytt jobb, om jag inte minns fel. Hon har en son och bor utanför Stockholm. Hon är häxa, prästinna och följer Gudinnans väg. Hon håller även på med lera/keramik och har en jättefin hemsida som heter "Mama Jord".
17. Mia Bart: En göteborgstjej som tar vara på varje stund av att kunna njuta av livet. En känslomänniska som gillar andlighet. Har en dotter och en hund. En kärleksfull tjej med insikt i livet.
18. Rosita Bolin: En av mina äldsta vänner här i Stockholm. Kommer ursprungligen från Sundsvall. En relativt nygift trebarnsmamma som fick en sladdis förra året. En otroligt bra vän som alltid ställer upp i alla väder. Jobbar som bokare på Fantastiska Nöjen. Skriver dikter och musiktexter och har en dröm om att få vara med i Melodifestivalen med sina texter...och vem vet en vacker dag. Gillar andlighet, har humor och älskar sin familj. En underbar tjej.
19. Sara Åny Sjöberg: Är gift och har 4 barn. Är öppen och nyfiken. Har svårt för att sova om nätterna. Gillar andlighet och följer häxans väg. Blev mormor till en flicka under juletid. Verkar vara en varm och kärleksfull tjej.
16. Eva Christiansson: En otroligt positiv och levnadsglad människa. Häxa ända in i själen och lever för det fullt ut. Är konstnär och har skapat massor av fina saker. Typ en Freja staty som står här hemma hos mig och ett Gudinnehalsband. Är tv-kändis, eller rikshäxa numera då hon var med i tv-programmet "om svenskars hemliga liv". Hon jobbar inom barnomsorgen och har för inte så länge sen bytt jobb, om jag inte minns fel. Hon har en son och bor utanför Stockholm. Hon är häxa, prästinna och följer Gudinnans väg. Hon håller även på med lera/keramik och har en jättefin hemsida som heter "Mama Jord".
17. Mia Bart: En göteborgstjej som tar vara på varje stund av att kunna njuta av livet. En känslomänniska som gillar andlighet. Har en dotter och en hund. En kärleksfull tjej med insikt i livet.
18. Rosita Bolin: En av mina äldsta vänner här i Stockholm. Kommer ursprungligen från Sundsvall. En relativt nygift trebarnsmamma som fick en sladdis förra året. En otroligt bra vän som alltid ställer upp i alla väder. Jobbar som bokare på Fantastiska Nöjen. Skriver dikter och musiktexter och har en dröm om att få vara med i Melodifestivalen med sina texter...och vem vet en vacker dag. Gillar andlighet, har humor och älskar sin familj. En underbar tjej.
19. Sara Åny Sjöberg: Är gift och har 4 barn. Är öppen och nyfiken. Har svårt för att sova om nätterna. Gillar andlighet och följer häxans väg. Blev mormor till en flicka under juletid. Verkar vara en varm och kärleksfull tjej.
20. Liliana Sartori: En liten söt pingla från Chile. Hon jobbar som kokerska där jag jobbar och gör gudinneliga soppor. Äter sunt. Har skinn på näsan och humor. Gillar andlighet och snygga karlar. Är alltid redo för en stor kram. Hon är hur underbar som helst.
21. Charlotta Rasmussen: En värmlandsjej som bor i Grums. Att jag minns att hon bor i Grums beror på att jag håller reda på värmlänningar. Hon har en son och är medial. Hon kan alltså tala med andar och spöken eller vad ni vill kalla det. Hon kan även läsa av andras känslor. Hon är kärleksfull och har gått i livets hårda skola. Hon respekterar andras olikheter.
22. Catarina Holmqvist: En blond söt tjej som jobbar som förskolelärare uppåt i landet. Gift och har många söner. Gillar andlighet. Tror även att hon gillar att meditera och har nyss fått sin fot gipsad.
23. Magica De Hex: Har helt bytt profilnamn så jag blir lite förvirrad om vem hon var. Så jag jag var tvungen att tjuvkika på hennes profil. Och då vet jag ju vem det var. Här är en tjej som vågar stå för vad hon känner och tycker. Gillar ärlighet. Jag tror även att hon gillar vampyrer. Hon bor i norra Stockholm.
24. Kristina Nygren: En tjej från Sandviken som gillar att skriva dikter. Hon älskar Lars Winnerbäck och gillar även ärlighet. En mjuk och varm människa som gärna ger fina komplimanger. Har två barn. Jobbar som distriktsköterska. Och ibland hjälper hon till vid en tatoo-studio då hennes dotter är tatuerare.
25. Lena Sundqvist: Här har vi en stark och ambitiös kvinna. En kvinna som säller upp 100% på sina barn. Har sjukdom inom familjen som hon får kämpa tappert för. Men hon ger aldrig upp och jag är imponerad över hur mycket hon orkar. En kärleksfull kvinna som gärna bjuder på sig själv och som inte är rädd för att säga vad hon tycker.
26. Beatrice Trissan Larsén: Verkar vara en levnadsglad och rolig tjej. Är gift, har barn och bor nere i Norrköpingstrakten. Gillar andlighet, tarot och häxerier. Har för mig att jag sett att hon gillar Harry Potter och liknande filmer. Tror även hon gillar vampyrer, men jag kan ha fel.
27. Marie Morgana: Hittade denna magiska kvinna via hennes hemsida "Skogstemplets.." Lever häxans väg fullt ut och jobbar med sånt. Har massor av kurser och har även haft en nätbutik inom sånt, men jag tror hon avveklat den på grund av en flytt uppåt i landet. Lever med en man som delar hennes intresse och de jobbar och har företag tillsammans. Tror hon är svag för vargar...
28. Ingela Rahm: Det här är lite kul. En gammal kompis från mina tidigare år i livet, typ innan och när jag började i skolan. Vi hade inte kontakt på mååånga år, men så dök hon upp som fb-vän. Verkligen kul. Tror att hon är lite intressrerad av tarotkort även om hon inte praktiserar själv. Är gift och har två snygga barn. Har även en hund som ligger henne varmt om hjärtat. Har flyttat till en ny bostad ganska så nyligen.
29. Lena Kristiansson: Här har vi en tarotkvinna som är expert inom området. Hon är moster till en av mina andra fb-vänner och syster till Janeth Berglund om jag inte minns fel. Gillar att sitta ute på balkongen och filosifera under månens sken. Gärna med ett glas god Whisky. En kärleksfull och varm människa.
30. Lia Hahlin: En nyfunnen vän och väldigt klok och förståndig kvinna. Gillar att hon har bägge fötterna på jorden, är lyhörd och respekterar andras olikheter. Hon vågar stå för vad hon tycker och känner. En varm och vänlig själ.
31. Caroline Ahl: Min söta brorsdotter som bor i Värmland. Går frisörlinjen och är i hop med Robin sen länge. Hjälpsam och kärleksfull. Lovisas absoluta favorit - Attla. Gillar att laga mat och hjälper gärna till om hon får chansen. Morgonpigg. Hon är mogen och barnkär, familjär och det skulle inte förvåna mig om hon kommer att få barn tidigt i livet.
32. Britt Östman Fd Fernström: En nyfunnen vän som jag upptäckte bodde i närheten av mig. Gillar andlighet. Är förlovad och har 3 döttrar. Hoppas få reda på mera om henne framöver.
33. Anastasia Karanfilova: En tjej som kommer från Rumäninen. Har två fina barn. Har även en härlig häxblogg, som heter "Häxhem" och det var även så vi hittade varandra. En tjej som vill gå sin egen väg. Jag tror att hon är intresserad av mode och sånt där. En tuff mamma som klarar sig på eget sätt.
34. Kajsa Persson: Har har vi en "hexlady" med kaliber. Bor neråt i landet och jobbar inom apotekbranchen. Är gift, har barn, och både hundar och katter som kan prata...haha. En kvinna med skinn på näsan och som vågar säga vad hon vill och tycker. Har en underfundig humor som jag gillar.
35. Fredrik Happy Fischer: Min dotters långhåriga pojkvän sen drygt ett år tillbaka. En lugn och snäll kille. Gillar heavy metall och skräckfilmer, ja filmer över huvudtaget. Hjälpsam.
37. Anneli Löwdahl: En lugn gotlandstjej och min föredetta granne. En underbar tjej som gillar att lyssna på musik har jag märkt. Är sambo sen länge har två söner och även fått ett barnbarn som hon ägnar mycket tid åt. Jobbar inom fotobranchen. Har även varit aktiv inom hemvärnet, kanske inte längre då hon har problem med sina höfter.
38. Irene Ek: En dalkulla som kämåpar med MS. Är gift och har barn och barnbarn, varav en påminnen om min lilla häxunge. Har en hund och älskar att spela Wordfued. Är en nattuggla. En varm och kärleksfull kvinna som jag fann via min blogg. Tack för det.
39. Anna Maria Birgersdotter: En stockholmstjej som jobbar, eller har i alla fall jobbat på TomTit. Hon följer Gudinnans väg och brukar ha fina och kreativa kvinnocirklar då och då. Gillar tankar och vackra ord. En inspirerande tjej med många järn i elden. Har jobbat utomlands. Är smart, gillar whisky och Dalai Lama om jag inte minns fel.
40. Rozie Herrman: Här en underbar kvinna som jag fann via hennes blogg. Bor neråt landet och är en kvinna med mycket vishet och kunskap. Har kontakt med de döda och beskriver mycket om det i sin blogg. En varm och kärleksfull kvinna. Gift och har både barn och barnbarn och en hund eller katt. Eller är det båda?
41. Janeth Berglund: Syster och mamma till fb-vänner till mig. Jag tror hon älskar att spela CastleVille och andra spel på fb. Gillar andlighet. Gillar att ha kul och är en varm människa.
42. Petra Wikland: En helt underbar och glad tjej som jobbar på Ica. Har en tvillingsyster som hon umgås med mycket. Är sambo och har en bonusson, men jag kan ha fel. En ärlig och rak tjej som gillar när det händer nåt. MAn blir alltid glad när hon står i kassan, och hon tålmodigt hämtar ut alla mina paket...haha.
43. Mita Stöckel: En ölandsjej från Kiruna med riv i. Står för vad hon tycker och säger. Har 2 fina hundar. Är gift med en musiker och har barn. Har en blogg och det var även så vi fick kontakt. En tjej som tror på sig själv och som tycker om att vara ute och resa. En cooool brutta...
44. Gina Engström: En före detta arbetskamrat till mig som nyligen börjat jobba på skola, i en förskoleklass. Har det senaste året gått ner i vikt och funnit sin plats i livet. Är gift har barn och barnbarn. Är lugn, stabil och har humor. Social och kunnig. En himla go tjej.
45. Pia Wall: En vacker tjej med änglahår. Kärleksfull och varm med en stor insikt i livet. Är gift och bor i Stockholm. Gillar naturen.
46. Ulrica Fyhrlund: En hallandstjej som precis är nygift. Grattis igen! Bor på en gård med lantdjur. Jobbar på skattemyndigheten och tar hand om deklarationer. Har två hundar som hon tränar och tävlar med. Gillar andlighet och ser och känner döda. En riktig mysig tjej som jag fick kontakt med via bloggen. En jordbunden och varm tjej.
46. Betty Toth: En skånetjej med stort hjärta och som följer Gudinnans väg. Tycker om musik och att sjunga. Gillar även att laga mat. Gillar djur och har en katt.
47. Lage Öhlund: En ny vän som känner Liliana, kokerskan på mitt jobb. Är gift. Gillar matlagning och är Hammarbyare
48 . Lyckohäxan Maria Anx: Ja, namnet säger väl allt. Det var i alla fall det jag föll för när jag "addade" henne. Något jag inte ångrar. En pigg och varm tjej som jobbar med Partylite, alltså är värdinna, och åker hem till männsikor och visar upp sina fina produkter för försäljning. Vackra ljus och blomarrangemang. Har själv köpt en underbar häxa av henne som pryder mitt hem, och funderar på att köpa lite mera av henn vid tillfälle. En sann vän som ställer upp för dem som finns vid hennes sida.
49. Annette Ericsdotter Bettaieb: En ganska ny fb-vän som gillar andlighet. Är gift och bor i Stockholm. Verkar vara en kvinna med många järn i elden. En positiv och kärleksfull människa som lever här och nu. Jag tror att hon precis har flyttat. Verkar vara en varm och kärleksfull person.
51. Lena Sehlin: Bor i södermanland någonstans tror jag. Har en son och jobbar på Astrazenica...eller vad det heter. Gillar andlighet. Gillar att vara ute och resa och tar gärna ett glas med rött vin. Njutningsmänniska.
52. Angelika Ewenson: En söt och relativt nygift tjej som jag fick kontakt med via våra "häxbloggar". Hon har flyttat till Karlstad och har en söt liten son. Hon gillar böcker och har själv skrivit en bok som heter "Själens minnen". Är en fantasy-fantast som älskar "Star Trek", (fast jag skrev fel, för det var ju "Star Wars" jag menade). Har två katter och följer häxans väg.
53. Karin Manna Swanström: En varm kvinna som jag fick kontakt med i och med min bok, FROSTMÅNE, då även hon har skrivit böcker och på så vis visste vad jag går igenom. Vi skulle väl byta böcker, eller hur var det...hihi. En varm människa. Upptäckte dessutom att vi hade en gemensam fb-vän som heter Agnes. Bor i stockholmsområdet och är konstnär.
54. Marianne Ahl: Här en av mina nyaste vänner på fb, men ändå någon som jag känt sen länge. Jag var brudtärna när hon och min farbror gifte sig. De har nu gått skilda vägar. Hon bor i Karlstad och jobbar som distriktsköterska. Gillar att bugga, träna och vara sund, att vara ute och resa och ta vara på livet. Är mjuk, kärleksfull och mamma till mina kusiner. ...
Ja detta var inte så lätt och jag måste erkänna att jag var tvungen att tjuvkika lite på vissa, men bara lite. Sådär, hoppas nu att jag inte missat någon. Säg till i så fall...
Nu vill jag fråga er vad ni tror att ni vet om mig?
34. Kajsa Persson: Har har vi en "hexlady" med kaliber. Bor neråt i landet och jobbar inom apotekbranchen. Är gift, har barn, och både hundar och katter som kan prata...haha. En kvinna med skinn på näsan och som vågar säga vad hon vill och tycker. Har en underfundig humor som jag gillar.
35. Fredrik Happy Fischer: Min dotters långhåriga pojkvän sen drygt ett år tillbaka. En lugn och snäll kille. Gillar heavy metall och skräckfilmer, ja filmer över huvudtaget. Hjälpsam.
36. Madeleine Ayanna Healingbear Gustavsson: Här har en av mina äldre "häxvänner" och som jag fann via hennes blogg. Är sambo och har en magisk katt. Bor i kalmar och gillar programmet "Barda". Har gått ner ca 20 kilo i vikt. Jobbar på Änglaviskningar som tarot-tolkare. Gillar att göra egna salvor av örter som hon själv har plockat. Är en naturmänniska och intresserad av shamani.
37. Anneli Löwdahl: En lugn gotlandstjej och min föredetta granne. En underbar tjej som gillar att lyssna på musik har jag märkt. Är sambo sen länge har två söner och även fått ett barnbarn som hon ägnar mycket tid åt. Jobbar inom fotobranchen. Har även varit aktiv inom hemvärnet, kanske inte längre då hon har problem med sina höfter.
38. Irene Ek: En dalkulla som kämåpar med MS. Är gift och har barn och barnbarn, varav en påminnen om min lilla häxunge. Har en hund och älskar att spela Wordfued. Är en nattuggla. En varm och kärleksfull kvinna som jag fann via min blogg. Tack för det.
39. Anna Maria Birgersdotter: En stockholmstjej som jobbar, eller har i alla fall jobbat på TomTit. Hon följer Gudinnans väg och brukar ha fina och kreativa kvinnocirklar då och då. Gillar tankar och vackra ord. En inspirerande tjej med många järn i elden. Har jobbat utomlands. Är smart, gillar whisky och Dalai Lama om jag inte minns fel.
40. Rozie Herrman: Här en underbar kvinna som jag fann via hennes blogg. Bor neråt landet och är en kvinna med mycket vishet och kunskap. Har kontakt med de döda och beskriver mycket om det i sin blogg. En varm och kärleksfull kvinna. Gift och har både barn och barnbarn och en hund eller katt. Eller är det båda?
41. Janeth Berglund: Syster och mamma till fb-vänner till mig. Jag tror hon älskar att spela CastleVille och andra spel på fb. Gillar andlighet. Gillar att ha kul och är en varm människa.
42. Petra Wikland: En helt underbar och glad tjej som jobbar på Ica. Har en tvillingsyster som hon umgås med mycket. Är sambo och har en bonusson, men jag kan ha fel. En ärlig och rak tjej som gillar när det händer nåt. MAn blir alltid glad när hon står i kassan, och hon tålmodigt hämtar ut alla mina paket...haha.
43. Mita Stöckel: En ölandsjej från Kiruna med riv i. Står för vad hon tycker och säger. Har 2 fina hundar. Är gift med en musiker och har barn. Har en blogg och det var även så vi fick kontakt. En tjej som tror på sig själv och som tycker om att vara ute och resa. En cooool brutta...
44. Gina Engström: En före detta arbetskamrat till mig som nyligen börjat jobba på skola, i en förskoleklass. Har det senaste året gått ner i vikt och funnit sin plats i livet. Är gift har barn och barnbarn. Är lugn, stabil och har humor. Social och kunnig. En himla go tjej.
45. Pia Wall: En vacker tjej med änglahår. Kärleksfull och varm med en stor insikt i livet. Är gift och bor i Stockholm. Gillar naturen.
46. Ulrica Fyhrlund: En hallandstjej som precis är nygift. Grattis igen! Bor på en gård med lantdjur. Jobbar på skattemyndigheten och tar hand om deklarationer. Har två hundar som hon tränar och tävlar med. Gillar andlighet och ser och känner döda. En riktig mysig tjej som jag fick kontakt med via bloggen. En jordbunden och varm tjej.
46. Betty Toth: En skånetjej med stort hjärta och som följer Gudinnans väg. Tycker om musik och att sjunga. Gillar även att laga mat. Gillar djur och har en katt.
47. Lage Öhlund: En ny vän som känner Liliana, kokerskan på mitt jobb. Är gift. Gillar matlagning och är Hammarbyare
48 . Lyckohäxan Maria Anx: Ja, namnet säger väl allt. Det var i alla fall det jag föll för när jag "addade" henne. Något jag inte ångrar. En pigg och varm tjej som jobbar med Partylite, alltså är värdinna, och åker hem till männsikor och visar upp sina fina produkter för försäljning. Vackra ljus och blomarrangemang. Har själv köpt en underbar häxa av henne som pryder mitt hem, och funderar på att köpa lite mera av henn vid tillfälle. En sann vän som ställer upp för dem som finns vid hennes sida.
49. Annette Ericsdotter Bettaieb: En ganska ny fb-vän som gillar andlighet. Är gift och bor i Stockholm. Verkar vara en kvinna med många järn i elden. En positiv och kärleksfull människa som lever här och nu. Jag tror att hon precis har flyttat. Verkar vara en varm och kärleksfull person.
50. Kristina Söderquist: En föredetta arbetskamrat till mig. Lugn och stabil. Är gift och har en fin dotter. Jobbar med barn med särskilda behov, tror jag. Gillar att vara med familjen och vara ute och resa. Mysig tjej.
51. Lena Sehlin: Bor i södermanland någonstans tror jag. Har en son och jobbar på Astrazenica...eller vad det heter. Gillar andlighet. Gillar att vara ute och resa och tar gärna ett glas med rött vin. Njutningsmänniska.
52. Angelika Ewenson: En söt och relativt nygift tjej som jag fick kontakt med via våra "häxbloggar". Hon har flyttat till Karlstad och har en söt liten son. Hon gillar böcker och har själv skrivit en bok som heter "Själens minnen". Är en fantasy-fantast som älskar "Star Trek", (fast jag skrev fel, för det var ju "Star Wars" jag menade). Har två katter och följer häxans väg.
53. Karin Manna Swanström: En varm kvinna som jag fick kontakt med i och med min bok, FROSTMÅNE, då även hon har skrivit böcker och på så vis visste vad jag går igenom. Vi skulle väl byta böcker, eller hur var det...hihi. En varm människa. Upptäckte dessutom att vi hade en gemensam fb-vän som heter Agnes. Bor i stockholmsområdet och är konstnär.
54. Marianne Ahl: Här en av mina nyaste vänner på fb, men ändå någon som jag känt sen länge. Jag var brudtärna när hon och min farbror gifte sig. De har nu gått skilda vägar. Hon bor i Karlstad och jobbar som distriktsköterska. Gillar att bugga, träna och vara sund, att vara ute och resa och ta vara på livet. Är mjuk, kärleksfull och mamma till mina kusiner. ...
Ja detta var inte så lätt och jag måste erkänna att jag var tvungen att tjuvkika lite på vissa, men bara lite. Sådär, hoppas nu att jag inte missat någon. Säg till i så fall...
Nu vill jag fråga er vad ni tror att ni vet om mig?
Gudinnans mörka slöja...
Har märkt att jag fått många nya läsare här i bloggen, och det känns fantastiskt kul. Jag blir helt klart inspirerad av era gulliga kommentarer. Jag blir så glad att det finns några som tycker om det jag skriver. Tack för att ni finns alla mina läsare. Vad vore jag och min blogg utan er...
Att följa den magiska vägen är en sån otrolig upplevelse. Att se, höra och känna hur livet talar till mig. Att hitta Gudinnan i och runt mig är bland det viktigaste som hänt i mitt liv. Hon är min syster, min moder, och finns i mitt sidoliv. Och även om jag inte har ceremonier och ritualer varje dag så har jag ändå en daglig kommunikation med henne. Hon har blivit så tajt med mig, så ibland kan jag känna hennes flyktiga smekningar.
Vad är då Gudinnan? Jag tänker bara svara utifrån mig och om hur jag upplever henne. Hon är som mitt andra jag, som visar mig mitt rätta och sanna jag. Hon är naturen omkring mig, regnet som faller, den flammande elden, de susande träden. Hon är vinden i mitt hår, och de mjuka snöflingor som tyst faller i min trädgård. Hon är fåglarna som kvittrar, fjärilarna som snabbt fladdrar förbi. Hon är mitt ljus, mitt mörker, hon är månen, stjärnorna och solen. Ja, hon är allt levande omkring mig. Hon är varje litet andetag som fyller mina lungor med kärlek och förstående.
Tycker ni att jag flipprar ut lite..haha. Ja, kanske men det är så här det känns för mig. Gudinnan har blivit en sån naturlig del i mitt liv, och numera så bryr jag mig inte om vad folk tycker och tänker om det.
Förutom detta så är jag faktiskt en ganska normal människa. Man kan inte ens se att jag håller på med häxerier, inte mycket i alla fall. Det saknar betydelse för mig. Det viktigaste är den inre känslan och den kan ingen ändra på.
Jag är expert på att se orsaker och händelser från alla håll. Perspektiv kallas det. Men nu ska jag sluta att klappa mig själv på huvudet. Jag är ingen perfekt människa. Ordet perfekt passar inte in i min värld alls. Jag har många dåliga sidor som jag som sagt jobbar på att få bort. Helt felfri blir jag aldrig, och det är inget jag försöker uppnå heller. Men jag försöker att vara så god som möjligt, försöker förstå och respektera människors olikheter.
I bland så går jag vilse i mitt mörker, och då vet jag att det är dags att söka min mörka Gudinna för att finna svaren och har jag tur så kanske hon leder mig ut ur vilsenheten ytterligare en gång.
Nu ska jag skriva något konstigt. Jag gillar mitt mörker, den är en del av mig, min personlighet. Tror jag skulle känna mig halv utan mörkret och sakna det. Kan ni förstå hur jag menar? Inte så att jag vill gå och deppa och så. Utan jag menar min "dödliga" sida. För det är precis så det är. Jag har ena foten i dödsriket. Jag har Hel, mörkrets Gudinna, som en skugga bakom mig, och hon har kommit att bli en del av mig, mitt alterego. När hon tar sin mörka slöja och slukar min kropp så backar tiden, och jag får chans att börja om igen...
Jaha, sådär, godbye, ajöss, farväl... Så försvann alla mina läsare iväg...haha. Nej jag tror nog att ni förstår vad jag menar. Alla ska vi ju dö någongång, och då är det väl bättre att se döden i vitögat istället för tvärtom. Så egentligen så är det inte så konstigt att jag fick sån otrolig dödsångest, då jag förmodligen gick för långt in i mörkret och inte hittade ut. Och under den tiden fanns det ingen skugga bakom mig som drog upp mig från avgrunden. Man ska inte gå för nära elden, för då bränner man sig.
Jamen detta var ju roliga fredagstankar. Tänk att jag sitter här nöjd i livet och skriver om sånt här. Ja, det är sån jag är. I morgon kommer inlägget då jag kommer att skriva lite om mina vänner på fb som "gillade" min tråd där. Mer om det i morgon.
Ha nu en fantstisk kväll och känn hur livet spirar inom er.
Att följa den magiska vägen är en sån otrolig upplevelse. Att se, höra och känna hur livet talar till mig. Att hitta Gudinnan i och runt mig är bland det viktigaste som hänt i mitt liv. Hon är min syster, min moder, och finns i mitt sidoliv. Och även om jag inte har ceremonier och ritualer varje dag så har jag ändå en daglig kommunikation med henne. Hon har blivit så tajt med mig, så ibland kan jag känna hennes flyktiga smekningar.
Vad är då Gudinnan? Jag tänker bara svara utifrån mig och om hur jag upplever henne. Hon är som mitt andra jag, som visar mig mitt rätta och sanna jag. Hon är naturen omkring mig, regnet som faller, den flammande elden, de susande träden. Hon är vinden i mitt hår, och de mjuka snöflingor som tyst faller i min trädgård. Hon är fåglarna som kvittrar, fjärilarna som snabbt fladdrar förbi. Hon är mitt ljus, mitt mörker, hon är månen, stjärnorna och solen. Ja, hon är allt levande omkring mig. Hon är varje litet andetag som fyller mina lungor med kärlek och förstående.
Tycker ni att jag flipprar ut lite..haha. Ja, kanske men det är så här det känns för mig. Gudinnan har blivit en sån naturlig del i mitt liv, och numera så bryr jag mig inte om vad folk tycker och tänker om det.
Förutom detta så är jag faktiskt en ganska normal människa. Man kan inte ens se att jag håller på med häxerier, inte mycket i alla fall. Det saknar betydelse för mig. Det viktigaste är den inre känslan och den kan ingen ändra på.
Jag är expert på att se orsaker och händelser från alla håll. Perspektiv kallas det. Men nu ska jag sluta att klappa mig själv på huvudet. Jag är ingen perfekt människa. Ordet perfekt passar inte in i min värld alls. Jag har många dåliga sidor som jag som sagt jobbar på att få bort. Helt felfri blir jag aldrig, och det är inget jag försöker uppnå heller. Men jag försöker att vara så god som möjligt, försöker förstå och respektera människors olikheter.
I bland så går jag vilse i mitt mörker, och då vet jag att det är dags att söka min mörka Gudinna för att finna svaren och har jag tur så kanske hon leder mig ut ur vilsenheten ytterligare en gång.
Nu ska jag skriva något konstigt. Jag gillar mitt mörker, den är en del av mig, min personlighet. Tror jag skulle känna mig halv utan mörkret och sakna det. Kan ni förstå hur jag menar? Inte så att jag vill gå och deppa och så. Utan jag menar min "dödliga" sida. För det är precis så det är. Jag har ena foten i dödsriket. Jag har Hel, mörkrets Gudinna, som en skugga bakom mig, och hon har kommit att bli en del av mig, mitt alterego. När hon tar sin mörka slöja och slukar min kropp så backar tiden, och jag får chans att börja om igen...
Jaha, sådär, godbye, ajöss, farväl... Så försvann alla mina läsare iväg...haha. Nej jag tror nog att ni förstår vad jag menar. Alla ska vi ju dö någongång, och då är det väl bättre att se döden i vitögat istället för tvärtom. Så egentligen så är det inte så konstigt att jag fick sån otrolig dödsångest, då jag förmodligen gick för långt in i mörkret och inte hittade ut. Och under den tiden fanns det ingen skugga bakom mig som drog upp mig från avgrunden. Man ska inte gå för nära elden, för då bränner man sig.
Jamen detta var ju roliga fredagstankar. Tänk att jag sitter här nöjd i livet och skriver om sånt här. Ja, det är sån jag är. I morgon kommer inlägget då jag kommer att skriva lite om mina vänner på fb som "gillade" min tråd där. Mer om det i morgon.
Ha nu en fantstisk kväll och känn hur livet spirar inom er.
Gudinnan kommer av sig själv. Först som en känlsa, sen som en smekning och till sist med sina gudomliga viskningar. Så har det varit för mig. Men det är nog olika hur man får kontakt. Mycke beror också på hur vårat liv ser ut, vad vi behöver och vill ha. Men en sak är säkert, Gudinnan kommer, bara man öppnar sitt sinne och ger henne sin tillåtelse.
)O(
Att visa vänlighet mot varandra...
Jag kom att tänka på en sak idag. Att vissa människor har lite svårt att visa vänlighet och kärlek till varandra. Nu menar jag inte att man ska behöva ge kärleksförklaringar högt, lågt och överallt. Det räcker med ett litet ord som till exempel "kram". Det tar en sekund att säga och högst 2 sekunder att skriva på sms. Nu kan ni som läser detta tycka att jag låter lite grinig och småaktig, men det är jag inte. Snarare lite ledsen i ett litet hörn i mitt hjärta.
Jag vet att jag inte är perfekt. Jag har många fel och brister...men jag jobbar med dem i stort sett varje dag. Jag kämpar varje dag med att hitta balansen i mitt liv. För drygt ett år sen så föll jag ihop på jobbet. Jag var trött, sliten, förskräckt, deprimerad, uttömd, förvirrad och själslös. Ja, jag var nästan döende i mitt sinne. Min kropp orkade inte mera. Kroppen lade av och dog för en liten stund.
Jag blev sjukskriven...
Nu började kampen om att överleva. Jag var så rädd för att dö, så att jag slutade att leva. Jag var så illa däran så jag ville inte leva längre. Och detta bara för att jag inte lyssnade på mitt inre. Jag hade full sjå att lyssna på alla andra, att försöka vara så bra och perfekt som möjligt...haha, ni förstår väl hur det gick. Jag som egentligen är den mest ostrukturerade bohemen som finns...eller fanns. Jag har numera ändrat den attityden. Jag är fortfarande en riktig slarver, men Rom byggdes inte på en dag.
Jag levde i ett helvete. Världen bara snurrade. Livet och döden flöt ihop. Panikattackerna avlöstes av dödsångest. Jag sov knappt någonting, någon timme i taget och när jag ibland vaknade så visste jag inte om jag levde eller var död. Min kropp var i en slags mellanvärld. Jag var som en levande-död, som en zoombie. Men framförallt så var jag vettskrämd. Men ingenting syntes på ytan. Ingen såg eller förstod hur sjuk jag egentligen var. Jag var expert på att dölja det.
Jag tänker inte gå in på min sjukdomstid nu, det kanske jag gör senare. Utan jag vill mera berätta att det tar tid att komma igen efter ett sånt helvete. Den som inte förstår det, ja den kan... jag skriver inte vad jag tänker här. Och nej, jag tycker inte synd om mig själv. Min sjukdomstid är bland det viktigaste som hänt i mitt liv. Tack vare den så står jag här stark och levande idag. Jag vet min egen sanning och den kan ingen ta ifrån mig.
Men...
Jag vill fortfarande ibland bara sätta mig ner och skrika. Jag vill bara gå och gräva ner mig i underjorden igen. För visst får jag små återfall, men idag är jag såpass stark så att jag kan hantera det. Men visst blir jag rädd ibland att jag ska hamna där igen. Det är inte lätt för såna som mig som inte gillar alla krav och måsten. Ibland så står allting upp över mina öron och jag känner för att ta en paus i livet. Dessvärre så går ju inte det. Vad göra? Jo, att börja att strukturera upp livet igen. Ta en sak i sänder och lyssna inåt. Sitta vid mitt altare och samla gudomlig kraft. Att liksom sansa mig. För jag har märkt att fort jag får eller har för mycket omkring mig så fixar jag inte det. Det är väl min akilleshäl. Jag är väldigt känslig och sårbar vid dessa tillfällen. Men jag jobbar på det också.
Så är det, det där med tider. Jamen, jag går inte ens in på det. Jag är en sann tidsoptimist, dessvärre är inte alla det. Å tur är väl det. Mitt problem är väl inte själva tiden i sig, utan mera att jag aldrig kommer iväg i rätt tid. Men jag jobbar på det också.
Jobb, jobb och åter jobb. Det är ett evigt jobbande hela tiden...
Tillbaka till ursprunget. Under min sjukdomstid så kom jag i alla fall underfund med vad kärleken har för betydelse. Kärleken har all betydelse. För om man inte älskar sig själv, så är det svårt att älska andra. Jag försöker alltid att se och hitta orsaker i människors handlande. Allt har sin orsak även om den orsaken inte passar mig. Visst ibland så är det jobbigt att vara så himla förstående, ibland kan man verka gränslös, fast det är man ju inte. Visst kan även jag bli irriterad och grinig ibland, men jag försöker att inte låta det gå ut över andra. Man måste låta människor vara som de vill så länge de inte skadar någon eller något. Så är det bara. Sen kan man tycka och tänka vad man vill om det. Även där är vi olika. Men jag har märkt att det är mycket enklare att leva om man respekterar varandras olikheter. Och livet blir mycket enklare om man visar lite vänlighet. Vad tycker ni?
Jag tror på kärleken mellan människor. Jag tror på vänlighet, före triviala regler. Även om det som sker och händer inte alltid passar in i mitt liv. Ibland måste man ha överseende med att människor inte fungerar på samma vis. Alla har vi våra fel och brister. Men vänlighet kostar ingenting. Ett enda ord kan göra underverk. En kram kan göra någons dag. En klapp på armen, ett leende kan spridas hur långt som helst.
Så en stoooor kärleksfull kram till er alla som läser detta. ♥
Jag vet att jag inte är perfekt. Jag har många fel och brister...men jag jobbar med dem i stort sett varje dag. Jag kämpar varje dag med att hitta balansen i mitt liv. För drygt ett år sen så föll jag ihop på jobbet. Jag var trött, sliten, förskräckt, deprimerad, uttömd, förvirrad och själslös. Ja, jag var nästan döende i mitt sinne. Min kropp orkade inte mera. Kroppen lade av och dog för en liten stund.
Jag blev sjukskriven...
Nu började kampen om att överleva. Jag var så rädd för att dö, så att jag slutade att leva. Jag var så illa däran så jag ville inte leva längre. Och detta bara för att jag inte lyssnade på mitt inre. Jag hade full sjå att lyssna på alla andra, att försöka vara så bra och perfekt som möjligt...haha, ni förstår väl hur det gick. Jag som egentligen är den mest ostrukturerade bohemen som finns...eller fanns. Jag har numera ändrat den attityden. Jag är fortfarande en riktig slarver, men Rom byggdes inte på en dag.
Jag levde i ett helvete. Världen bara snurrade. Livet och döden flöt ihop. Panikattackerna avlöstes av dödsångest. Jag sov knappt någonting, någon timme i taget och när jag ibland vaknade så visste jag inte om jag levde eller var död. Min kropp var i en slags mellanvärld. Jag var som en levande-död, som en zoombie. Men framförallt så var jag vettskrämd. Men ingenting syntes på ytan. Ingen såg eller förstod hur sjuk jag egentligen var. Jag var expert på att dölja det.
Jag tänker inte gå in på min sjukdomstid nu, det kanske jag gör senare. Utan jag vill mera berätta att det tar tid att komma igen efter ett sånt helvete. Den som inte förstår det, ja den kan... jag skriver inte vad jag tänker här. Och nej, jag tycker inte synd om mig själv. Min sjukdomstid är bland det viktigaste som hänt i mitt liv. Tack vare den så står jag här stark och levande idag. Jag vet min egen sanning och den kan ingen ta ifrån mig.
Men...
Jag vill fortfarande ibland bara sätta mig ner och skrika. Jag vill bara gå och gräva ner mig i underjorden igen. För visst får jag små återfall, men idag är jag såpass stark så att jag kan hantera det. Men visst blir jag rädd ibland att jag ska hamna där igen. Det är inte lätt för såna som mig som inte gillar alla krav och måsten. Ibland så står allting upp över mina öron och jag känner för att ta en paus i livet. Dessvärre så går ju inte det. Vad göra? Jo, att börja att strukturera upp livet igen. Ta en sak i sänder och lyssna inåt. Sitta vid mitt altare och samla gudomlig kraft. Att liksom sansa mig. För jag har märkt att fort jag får eller har för mycket omkring mig så fixar jag inte det. Det är väl min akilleshäl. Jag är väldigt känslig och sårbar vid dessa tillfällen. Men jag jobbar på det också.
Så är det, det där med tider. Jamen, jag går inte ens in på det. Jag är en sann tidsoptimist, dessvärre är inte alla det. Å tur är väl det. Mitt problem är väl inte själva tiden i sig, utan mera att jag aldrig kommer iväg i rätt tid. Men jag jobbar på det också.
Jobb, jobb och åter jobb. Det är ett evigt jobbande hela tiden...
Tillbaka till ursprunget. Under min sjukdomstid så kom jag i alla fall underfund med vad kärleken har för betydelse. Kärleken har all betydelse. För om man inte älskar sig själv, så är det svårt att älska andra. Jag försöker alltid att se och hitta orsaker i människors handlande. Allt har sin orsak även om den orsaken inte passar mig. Visst ibland så är det jobbigt att vara så himla förstående, ibland kan man verka gränslös, fast det är man ju inte. Visst kan även jag bli irriterad och grinig ibland, men jag försöker att inte låta det gå ut över andra. Man måste låta människor vara som de vill så länge de inte skadar någon eller något. Så är det bara. Sen kan man tycka och tänka vad man vill om det. Även där är vi olika. Men jag har märkt att det är mycket enklare att leva om man respekterar varandras olikheter. Och livet blir mycket enklare om man visar lite vänlighet. Vad tycker ni?
Jag tror på kärleken mellan människor. Jag tror på vänlighet, före triviala regler. Även om det som sker och händer inte alltid passar in i mitt liv. Ibland måste man ha överseende med att människor inte fungerar på samma vis. Alla har vi våra fel och brister. Men vänlighet kostar ingenting. Ett enda ord kan göra underverk. En kram kan göra någons dag. En klapp på armen, ett leende kan spridas hur långt som helst.
Så en stoooor kärleksfull kram till er alla som läser detta. ♥
Här min underbara lilla häxunge som verkligen gör så att jag känner mig levande.
Mörkermånens Gudinna...
Just nu råder mörkermåne...
Mörkermåne är motsatsen till fullmåne. Under mörkermånen är månen bara belyst på den sida som vi inte kan se och verkar därför vara försvunnen. Då ligger alltså jorden, månen och solen längs en rät linje med månen i mitten.
Sol och måne är nu i samma tecken, och fast inte månen syns så är den extra stark. Och de underjordiska krafterna suger tag i min kropp. Mörkret omfamnar mig tryggt, men ändå saknar jag Gudinnans ansikte där uppe om kvällen.
Nu är det speciellt bra att ta det lugnt och reflektera över livet. Bra tillfälle att meditera, bada, tända ljus, och bara ta det lugnt och känna den mörka harmonin omkring sig, balansen mellan ljus och mörker. Nu bör man inte starta upp nånting utan man kan passa på att vila upp sig inför nymånens nyskapande kraft.
Själv ska jag passa på att bara ta det lugnt, chilla lite i soffan. Kanske gå ut på altanen och inandas lite av mörkrets vilande energier. Tända ljus för att hedra Hel och för hennes tålmodighet med mig.
Under mörkermåne är den tid på månaden som Gudinnan står mig närmast. Hon finns längst inuti mig och arbetar flitigt med mitt mörker.
...
Jag har hittat hem...
I mörkret finns hon där som en vakande skugga. Som en del av mig som inte vågar komma fram. Med viskande och manande röst knuffar hon mig i ryggen, så hårt så att jag flyger ut ur min egen kropp. Jag tittar på mig själv som om jag vore en annan människa. Men inget är förändrat, jag har bara fått sällskap av mitt inre jag. Jag står där framför mig och granskar mig själv och inser att jag duger precis som jag är.
♥
Att ta vara på känslan...
När jag åkte hem från jobbet i går så dök plötsligt en sorgsen känsla upp och rakt in i mitt hjärta. Det gjorde så ont så att jag nästan kvävdes. Det var min älskade pappa som kom på besök. Tårarna trängdes i mina ögon så att jag knappt kunde köra bilen. Jag saknar min pappa så otroligt mycket. Det var så mycket jag velat tala med honom om. Nu är det försent.
Eller...?
Detta händer ju ofta. Att jag sitter nånstans och helt plötsligt så kommer den där sorgsna känslan över mig, och då tänker jag på pappa. Känslan kommer liksom före bilden. Luften försvinner omkring mig, och det gör så fruktansvärt ont i själen. Jag tror att det är pappa som kommer och tittar till mig och att jag känner av honom.
Sist när min kära mor var och hälsade på oss kände jag av honom. Jag och mamma satt och pratade i soffan och då kom vi in på min pappa. Då kände jag en varm kittlande känsla i mitt bakhuvud, som att någon klappade mig kärleksfullt på huvudet. Jag förstod att det var pappa och berättade det för mamma.
Som ni vet så tror jag på känslan och tecknen omkring oss. Som när jag och min lilla häxunge satt och pysslade och hade en mysig pysselstund. Så helt plötsligt så kommer bilden av min pappa upp i mitt huvud och jag känner en otrolig sorg. Den där kvävande känslan och så kommer tårarna. Just då förstod jag ingenting, men nu så här efteråt så förstår jag att pappa var där med oss.
Min lilla häxunge, Lovisa, skulle fylla 1 år när min pappa gick bort. Något som alltid har tryckt i mitt hjärta är att inte pappa fick uppleva Lovisa. Han skulle ha älskat hennes öppna, kärleksfulla och spontana personlighet. Och Lovisa skulle ha älskat sin morfar.
Men nu förstår jag att han är med oss fast jag inte kan se honom.
Har ni varit med om något liknande? Känner ni er ibland betraktade, eller känner av smekningar? Berätta...
.....
Det gäller att ta vara på känslan som infinner sig...
Eller...?
Detta händer ju ofta. Att jag sitter nånstans och helt plötsligt så kommer den där sorgsna känslan över mig, och då tänker jag på pappa. Känslan kommer liksom före bilden. Luften försvinner omkring mig, och det gör så fruktansvärt ont i själen. Jag tror att det är pappa som kommer och tittar till mig och att jag känner av honom.
Sist när min kära mor var och hälsade på oss kände jag av honom. Jag och mamma satt och pratade i soffan och då kom vi in på min pappa. Då kände jag en varm kittlande känsla i mitt bakhuvud, som att någon klappade mig kärleksfullt på huvudet. Jag förstod att det var pappa och berättade det för mamma.
Som ni vet så tror jag på känslan och tecknen omkring oss. Som när jag och min lilla häxunge satt och pysslade och hade en mysig pysselstund. Så helt plötsligt så kommer bilden av min pappa upp i mitt huvud och jag känner en otrolig sorg. Den där kvävande känslan och så kommer tårarna. Just då förstod jag ingenting, men nu så här efteråt så förstår jag att pappa var där med oss.
Min lilla häxunge, Lovisa, skulle fylla 1 år när min pappa gick bort. Något som alltid har tryckt i mitt hjärta är att inte pappa fick uppleva Lovisa. Han skulle ha älskat hennes öppna, kärleksfulla och spontana personlighet. Och Lovisa skulle ha älskat sin morfar.
Men nu förstår jag att han är med oss fast jag inte kan se honom.
Har ni varit med om något liknande? Känner ni er ibland betraktade, eller känner av smekningar? Berätta...
.....
Det gäller att ta vara på känslan som infinner sig...
Bilder jag har i min blogg brukar jag hitta på nätet. Oftast finns det inga bildkällor, utan bilden är lånad från något annat ställe. Jag väljer bilder utifrån mina känslor, och hur bilden talar till mig. Jag måste känna något för bilden och kan leta länge innan jag väljer en bild.
Jag vet...
Som ni märker så bloggar jag inte så ofta just nu. Men allt har sin orsak...
Jag har hamnat mellan två världar. Den ena foten står i den yttre vardagliga världen där familjen och jobbet tar all min tid. Och den andra foten står i min inre magiska värld, där häxan inom mig pockar på då och då. Men just nu står jag och vacklar hit och dit. Dessvärre så är det just nu så att min yttre värld tillfälligt får mer tid och kraft än min inre. Varför? Kanske för att mörkret omsluter mig, mörkret som består av alla måsten och nödvändigheter som finns i det vardagliga livet.
Även om mörkret oftast tilltalar mig, så längtar jag just nu efter ljuset och närvaron av solens gula och varma strålar på min kyliga kropp. För även om jag i själen mår väldigt bra så känns det ändå som om att jag befinner mig i en bubbla. Och trots att jag känner mig trött och onärd, kan jag ändå se alla de vackra färgnyanserna på bubblans vägg runt mig. Jag vet att det kommer, jag måste bara ha lite tålamod. Snart kommer bubblan att spricka och alla vackra färger kommer att sprida sig kärleksfullt omkring mig.
Men än ett tag får jag sväva omkring hit och dit och invänta det som kommer. Jag tror och känner att det kommer att bli en bra tid här framöver. Jag känner det längst ut i mina fingertoppar.
Jag har hamnat mellan två världar. Den ena foten står i den yttre vardagliga världen där familjen och jobbet tar all min tid. Och den andra foten står i min inre magiska värld, där häxan inom mig pockar på då och då. Men just nu står jag och vacklar hit och dit. Dessvärre så är det just nu så att min yttre värld tillfälligt får mer tid och kraft än min inre. Varför? Kanske för att mörkret omsluter mig, mörkret som består av alla måsten och nödvändigheter som finns i det vardagliga livet.
Även om mörkret oftast tilltalar mig, så längtar jag just nu efter ljuset och närvaron av solens gula och varma strålar på min kyliga kropp. För även om jag i själen mår väldigt bra så känns det ändå som om att jag befinner mig i en bubbla. Och trots att jag känner mig trött och onärd, kan jag ändå se alla de vackra färgnyanserna på bubblans vägg runt mig. Jag vet att det kommer, jag måste bara ha lite tålamod. Snart kommer bubblan att spricka och alla vackra färger kommer att sprida sig kärleksfullt omkring mig.
Men än ett tag får jag sväva omkring hit och dit och invänta det som kommer. Jag tror och känner att det kommer att bli en bra tid här framöver. Jag känner det längst ut i mina fingertoppar.
Ta vara på livet...
Man får inte glömma bort att se allt det goda man har i livet. Det finns alltid något att glädjas åt. Det är viktigt att man stannar till och tittar sig omkring och ser vad som faktiskt finns där.
Jag vet någon som ligger och kämpar för sitt liv just nu, där man tar en timme i taget och där det kanske inte finns någon morgondag. Där någon kommer att förlora sin maka, mamma, vän och arbetskamrat. Där framtidsplaner lagts på is. Där döden är den enda utvägen och sorgen ett faktum.
Jag fick nu reda på att någons morgondag försvann och att hon förlorade sin kamp mot bröstcancer. Må hon vila i frid.
Ja, jag vet att det ibland kör ihop sig och allt känns hopplöst. Men jag är frisk och lever. Jag har en framtid som jag kan planera. Allas liv ser olika ut men som sagt, oftast så finns det alltid något att glädjas över. Vi lever här och nu av en viss anledning, vi måste berika det så gott vi kan. Vi måste bry oss om de nära och kära vi har omkring oss. Vi måste vara öppna och lyhörda över att vi människor är olika och att olikheter har ett viktigt värde. Vi måste vara rädda om livet för man vet aldrig när det tar slut...
Jag vet någon som ligger och kämpar för sitt liv just nu, där man tar en timme i taget och där det kanske inte finns någon morgondag. Där någon kommer att förlora sin maka, mamma, vän och arbetskamrat. Där framtidsplaner lagts på is. Där döden är den enda utvägen och sorgen ett faktum.
Jag fick nu reda på att någons morgondag försvann och att hon förlorade sin kamp mot bröstcancer. Må hon vila i frid.
Ja, jag vet att det ibland kör ihop sig och allt känns hopplöst. Men jag är frisk och lever. Jag har en framtid som jag kan planera. Allas liv ser olika ut men som sagt, oftast så finns det alltid något att glädjas över. Vi lever här och nu av en viss anledning, vi måste berika det så gott vi kan. Vi måste bry oss om de nära och kära vi har omkring oss. Vi måste vara öppna och lyhörda över att vi människor är olika och att olikheter har ett viktigt värde. Vi måste vara rädda om livet för man vet aldrig när det tar slut...
Fredagen den 13 - Frejas dag...
I dag är det ju fredagen den 13:e.... Hjääälp! Nej jag bara skojade. Jag personligen har inget problem med den dagen eller med talet 13. Snarare tvärtom...
Talet 13 betraktas som ett magiskt tal inom folktro och magi. Och under antiken trodde man att 13 var häxornas speciella tal. Jag blev lite nyfiken över varför det blivit så? Det finns många hypoteser om varför fredagen den 13:e blivit en otursdag.
Det finns även en diagnos för människor som har en sjuklig rädsla för fredagen den 13:e. Den kallas för Paraskevidekatriafobi. Och det är faktiskt ett faktum att fler olyckor brukar äga rum fredagen den 13:e, just för att att så många jagar upp sig så inför denna dag. Ja, tron kan förstätta berg...
Tänkte att jag lägger upp ett gammalt inlägg som kan sprida lite solskenskänsla hos er nu idag när snön yr omkring oss utanför fönstret. Det var i maj, fredagen den 13:e 2011.
...
Fredagen den 13 är ju Gudinnan Frejas dag. För att hedra Gudinnan Freja, så bestämde vi oss för att baka en solskenskaka, och sen gå ut å plocka lite blommor åt henne. ♥
"Freja är kärleksgudinna i den nordiska gudasagan, men hon är även krigets och kampens gudinna. Hon är den unga kvinnan och modern. Hon är även valkyriornas ledare och hon färdas i vagn, dragen av sina två katter. Hon anses stå underjordens gudinna Hel nära pga sina mörka sidor där hon har makt över jordens krafter." - Frejas Center
För att visa vår tacksamhet och för att hedra vår kärleksfulla Gudinna, så bakade jag å min lilla "häxunge" alltså en solskenskaka till henne. Efter det så gick vi ut i våran skog för att hälsa på Freja. Vi plockade vitsippor och kände jorden under våra fötter. Fåglarna kvittrade och träden susade välmående omkring oss. Vi letade upp Freja. Hon fnittrade när vi fann henne, och hon tog oss i sin enorma famn. Vi njöt alla av den härliga stunden vi fick tillsammans.
Solskenskakan blev förresten väldigt fin, och smakade mums. Tror att Freja uppskattade den, för jag kände en lätt smekning på kinden när jag åt av den.
Kameran var med så här kommer en bildserie av vår gudomliga dag...
Först tar vi socker... Å sen tar vi äggen... eller hur mamma?
Smält smör... Och mjöl...
Bakpulver... Å så swiss in i ugnen...
Lite smet måste man ju få smaka... Mmmmm, det var gott....
Sådär. Och medans kakorna står i ugnen går vi och tvättar oss och byter kläder...
Så där, här är den lilla kakan... Och här den stora kakan...
Den lilla kakan på den stora kakan.... Voila... Frejas solskenskaka är klar...
Nu bär det iväg till skogen... Å, vad underbart mamma!
Titta på alla fina vitsippor... Jag ska plocka till pappa oxå...
Titta vem som kikar fram... Gudens närvaro värmer oss...
Världens vackraste lilla "häxunge"
Dagen/kvällen avslutades med att jag tände ljus vid mitt "utealtare" i trädgården. Ett rött ljus för kärleken, ett gult ljus för vänskap, ett grönt ljus för fruktbarhet å välstånd. Och för att visa Freja min ödmjukhet, lade jag en viol i hennes händer. Så läste jag en liten bön och tog en skål med henne. Men då fick kameran stanna inne. Vissa saker måste man ha för sig själv...
...
Ja, det var då det. I dag är en annan fredagen den 13:e, och det blir nog ingen solskenskaka och skogspromenad den här gången skulle jag tro...haha. Men det är ett fint minne som är väl bevarat i mitt hjärta. I dag blir det på nåt annat sätt. Hur? Ja, det vet jag inte än. Men på nåt vis ska jag nog fira kvällen.
Ha nu en underbar fredag alla mina fina vänner. Och låt Freja lysa upp er tillvaro...
Talet 13 betraktas som ett magiskt tal inom folktro och magi. Och under antiken trodde man att 13 var häxornas speciella tal. Jag blev lite nyfiken över varför det blivit så? Det finns många hypoteser om varför fredagen den 13:e blivit en otursdag.
Det finns även en diagnos för människor som har en sjuklig rädsla för fredagen den 13:e. Den kallas för Paraskevidekatriafobi. Och det är faktiskt ett faktum att fler olyckor brukar äga rum fredagen den 13:e, just för att att så många jagar upp sig så inför denna dag. Ja, tron kan förstätta berg...
Tänkte att jag lägger upp ett gammalt inlägg som kan sprida lite solskenskänsla hos er nu idag när snön yr omkring oss utanför fönstret. Det var i maj, fredagen den 13:e 2011.
...
Fredagen den 13 är ju Gudinnan Frejas dag. För att hedra Gudinnan Freja, så bestämde vi oss för att baka en solskenskaka, och sen gå ut å plocka lite blommor åt henne. ♥
"Freja är kärleksgudinna i den nordiska gudasagan, men hon är även krigets och kampens gudinna. Hon är den unga kvinnan och modern. Hon är även valkyriornas ledare och hon färdas i vagn, dragen av sina två katter. Hon anses stå underjordens gudinna Hel nära pga sina mörka sidor där hon har makt över jordens krafter." - Frejas Center
För att visa vår tacksamhet och för att hedra vår kärleksfulla Gudinna, så bakade jag å min lilla "häxunge" alltså en solskenskaka till henne. Efter det så gick vi ut i våran skog för att hälsa på Freja. Vi plockade vitsippor och kände jorden under våra fötter. Fåglarna kvittrade och träden susade välmående omkring oss. Vi letade upp Freja. Hon fnittrade när vi fann henne, och hon tog oss i sin enorma famn. Vi njöt alla av den härliga stunden vi fick tillsammans.
Solskenskakan blev förresten väldigt fin, och smakade mums. Tror att Freja uppskattade den, för jag kände en lätt smekning på kinden när jag åt av den.
Kameran var med så här kommer en bildserie av vår gudomliga dag...
Först tar vi socker... Å sen tar vi äggen... eller hur mamma?
Smält smör... Och mjöl...
Bakpulver... Å så swiss in i ugnen...
Lite smet måste man ju få smaka... Mmmmm, det var gott....
Sådär. Och medans kakorna står i ugnen går vi och tvättar oss och byter kläder...
Så där, här är den lilla kakan... Och här den stora kakan...
Den lilla kakan på den stora kakan.... Voila... Frejas solskenskaka är klar...
Nu bär det iväg till skogen... Å, vad underbart mamma!
Titta på alla fina vitsippor... Jag ska plocka till pappa oxå...
Titta vem som kikar fram... Gudens närvaro värmer oss...
Världens vackraste lilla "häxunge"
Dagen/kvällen avslutades med att jag tände ljus vid mitt "utealtare" i trädgården. Ett rött ljus för kärleken, ett gult ljus för vänskap, ett grönt ljus för fruktbarhet å välstånd. Och för att visa Freja min ödmjukhet, lade jag en viol i hennes händer. Så läste jag en liten bön och tog en skål med henne. Men då fick kameran stanna inne. Vissa saker måste man ha för sig själv...
...
Ja, det var då det. I dag är en annan fredagen den 13:e, och det blir nog ingen solskenskaka och skogspromenad den här gången skulle jag tro...haha. Men det är ett fint minne som är väl bevarat i mitt hjärta. I dag blir det på nåt annat sätt. Hur? Ja, det vet jag inte än. Men på nåt vis ska jag nog fira kvällen.
Ha nu en underbar fredag alla mina fina vänner. Och låt Freja lysa upp er tillvaro...
Trött...
Min önskeritual...
Nu råder fullmånen, och jag känna kraften från den ända här inne. Jag kan även känna röklukten från min tröja som jag hade på mig i natt när jag offrade till Gudinnan. För där i tystnaden, då nästan alla låg och sov så kände jag att det nu var dags att bränna offergåvorna jag lagt i min lilla kittel. Ovanför oss, min man och min lilla häxunge var också med, så log Gudinnan med sitt fulländade leende. Frosten tog kärleksfullt tag i mina kyliga händer. Mitt förväntade hjärta rös av både kyla och välbehag.
Jag hade redan flera dagar innan börjat att planera min "önskeritual", eller vad man nu ska kalla den. Jag hade skrivit mina önskningar, och även låtit min man och min häxunge att fylla i med några önskelappar. Jag hade även lagt ner vit salvia, kanel och kryddnejlika, mina tre favoriterörter, i kitteln och några andra hemliga ingridienser som ger önskeritualen dess rätta magiska finess. Ja, om man vill ha, så måste man också ge...
Jag började det hela med att rita ett stort pentagram i min trädgård, i eld, jord, luft, vatten, ande och i Gudinnans namn, där jag sen i ställde flera ljus i olika färger i mitten av pentagrammet.
Jag hämtade sen min vibrerande kittel och ställde den vid spetsen av anden. När jag tände på i kitteln fanns bara kärlek i mitt sinne. Kärlek till allt som finns omkring mig, kärlek till alla mina nära och kära. Det riktigt bolmade och rök upp ur kitteln och jag kunde se hur det hoppades och gnistrade där nere mellan eldflammorna. Glöden blev vackert orange/rosa och den sprakade magiskt rakt upp i mitt ansikte.
Alla våra önskningar flög fnittrande iväg upp mot universum. Har vi tur så greppar de tag i våra öden och ger oss det vi bett och önskat om.
Jag avslutade det hela med att tacka för Gudinnans närvaro och att hon skulle ta väl hand om alla önskningar som fanns i kitteln. Jag var i Gudinnans famn och jag bad henne ödmjukt att ta emot all min kärlek. Jag gav henne mitt liv i byte till mina nära och kära. Och jag litar på att hon tar hand om situationen på ett sätt som jag förtjänar...
Ödmjukhet...
De verkligt stora människorna är dem som får andra att känna sig stora...
(Vet ej vem som sagt detta, men jag håller klart med)
En magisk stund i min trädgård...
Fast jag inte märkte det, så regnade det och blåste utanför mitt fönster, :- Märker du ingenting, sa min underbara man. Haha, nej det hade jag inte gjort. Och jag som älskar när det regnar och blåser.
Så när alla hade gått och lagt sig, inklusive min lilla häxunge, så kände jag att jag ville gå ut i mörket och känna på de starka vindarna och regnet mot min kropp. Jag ville uppleva lite vindmagi. Jag tog med mig ett rött ljus. Rött för kärleken och livet. Rött för lidelse och passion. Rött för hälsa och pengar. Och rött för häxan inom mig, mitt sanna jag.
Jag tog också med mig ett glas rött vin, ett glas som fyllde 2 munnar. Ett för mig och ett för Gudinnan.
Döm om min förvåning när det snöade när jag kom ut. Stora vita snöflingor som sakta föll mot den bara marken. Min själ började genast att fnittra och jag kände hur den glatt sprang ut före mig. Jag gick efter och ställde mig i min trädgård. Jag ställde ner ljuset och sträckte ödmjukt ut mina armar. Jag kände hur snöflingor föll ner på min kropp, hur det smälte och föll ner mot mina bröst. Jag kände hur de sakta smekte min själ och fick min kropp att darra.
Jag såg hur snöflingor sakta föll ner i mitt glas och blandades med vinet, hur det kärleksfullt skapade en förening av samhörighet. Jag tog upp glaset och drack en mun, och offrade sedan resten till Gudinnan. Jag såg hur det röda vinet färgades mot den vita tunna snön, som blod som knöt oss samman i livet. Jag tackade för hennes närvaro och för allt gott hon ger mig.
Ljuset flämtade och sken upp, och mitt hår fladdrade i den hårda vinden. Plötsligt slocknade ljuset och det blev mörkt. Jag förstod att Gudinnan hade lämnat min trädgård för denna gång, och jag tog mitt pick och pack och gick in. Det var en härlig stund i min magiska trädgård...
Så när alla hade gått och lagt sig, inklusive min lilla häxunge, så kände jag att jag ville gå ut i mörket och känna på de starka vindarna och regnet mot min kropp. Jag ville uppleva lite vindmagi. Jag tog med mig ett rött ljus. Rött för kärleken och livet. Rött för lidelse och passion. Rött för hälsa och pengar. Och rött för häxan inom mig, mitt sanna jag.
Jag tog också med mig ett glas rött vin, ett glas som fyllde 2 munnar. Ett för mig och ett för Gudinnan.
Döm om min förvåning när det snöade när jag kom ut. Stora vita snöflingor som sakta föll mot den bara marken. Min själ började genast att fnittra och jag kände hur den glatt sprang ut före mig. Jag gick efter och ställde mig i min trädgård. Jag ställde ner ljuset och sträckte ödmjukt ut mina armar. Jag kände hur snöflingor föll ner på min kropp, hur det smälte och föll ner mot mina bröst. Jag kände hur de sakta smekte min själ och fick min kropp att darra.
Jag såg hur snöflingor sakta föll ner i mitt glas och blandades med vinet, hur det kärleksfullt skapade en förening av samhörighet. Jag tog upp glaset och drack en mun, och offrade sedan resten till Gudinnan. Jag såg hur det röda vinet färgades mot den vita tunna snön, som blod som knöt oss samman i livet. Jag tackade för hennes närvaro och för allt gott hon ger mig.
Ljuset flämtade och sken upp, och mitt hår fladdrade i den hårda vinden. Plötsligt slocknade ljuset och det blev mörkt. Jag förstod att Gudinnan hade lämnat min trädgård för denna gång, och jag tog mitt pick och pack och gick in. Det var en härlig stund i min magiska trädgård...
Möte med mörkrets Gudinnor...
Fick ett litet återfall härom natten. Så åter igen fick jag känna av dödens förlamande kraft. Jag låg där ensam i mörkret och kände hur rummet omkring mig blev alldeles kallt. Jag började andas långsamt och kroppen domnade sakta in. Längst där inne fanns skräcken att allt skulle börja igen. Men så tog förnuftet över och jag insåg att det bara var ett litet besök från min mörka Gudinna. Hon kom som en påminnelse om att jag inte skulle gräva ner mig igen.
Jag kände hur hon svepte in mig i sin nattsvarta mantel och sakta vaggade mig till sömns. Tack för det min älskade mörka Gudinna.
Fick en intressant fråga eller fundering en gång från en häxsyster. Och hon undrade huruvida Hekate representerar den "svarta magin"? Och visst är det så att Hekate genom historien varit ansedd som en mörk och grym Gudinna. Hon var skräckens, mörkrets och häxkonstens Gudinna och när det offrades tillhenne så vågade man inte ens se på henne. Men så har det inte varit för mig. Jag har stått öga mot öga med henne många gånger. För att hitta ljuset så måste man våga beträda mörkret...
Att se sanningen i vitögat kan vara väldigt skrämmande, men i bland så är det livsnödvändigt.
När jag har stött på Gudinnan så har hon talat direkt till mig, och jag har liksom struntat i vad som står i böcker och skrift. Böcker är ett bra kompliment och ger många bra råd och tips, men det är inte alltid min sanning. Då min sanning bara kan finnas inom mig själv. Blev det flummigt nu. Detta är svårt att sitta och skriva om, utan man skulle behöva sitta och prata med varandra "in real".
Det är lite om detta som jag skrivit om i min bok "FROSTMÅNE". Där jag berättar lite om hur JAG träffade på Gudinnan, och inte hur andra ville att jag ska göra det. Detta var det största problemet för mig när jag startade min så kallade "häxkarriär", att det var så många som skulle tycka och bestämma över hur det skulle vara och kännas. Allt skulle vara så komplicerat och hemligt. Men se, det upptäckte jag så småningom att det inte alls behöver vara så. Man måste försöka att hitta sin egen väg och sin egen inre sanning. Så har det i alla fall varit för mig.
Hekate kom till mig och vi bråkade med varandra, och mitt inre skrek på henne innan jag förstod innebörden av hennes manande ord. Detsamma gäller ju med Hel, då det var någon som tyckte det var konstigt att jag hade en sån innerlig kontakt med henne. Men även Hel lärde mig mycket. Om man nu ska beträda mörkret, som jag var tvungen att göra, så är det väl inte konstigt att man möter på Gudinnor som vet vad mörkret innebär. Jag var tvungen att stå öga mot öga mot underjorden och döden, för att förstå att det inte var där jag hörde hemma. Och så förde de mig tillbaka mot ljuset igen. Men det har inte alltid varit enkelt att umgås med dem. Men vem har sagt att livet ska vara enkelt?
Men jag kommer alltid att ha en fot i mörkret och en i ljuset. Det är så jag är och funkar. Jag skulle inte kunna leva om jag inte hade döden vid min sida. Men det är jag det. Vill även påpeka att jag inte går mörkrets väg, eller håller på med "svart magi". Jag försöker att se kärleken i allt. Även i Hekate och Hels handlingar. ♥
Jag kände hur hon svepte in mig i sin nattsvarta mantel och sakta vaggade mig till sömns. Tack för det min älskade mörka Gudinna.
Fick en intressant fråga eller fundering en gång från en häxsyster. Och hon undrade huruvida Hekate representerar den "svarta magin"? Och visst är det så att Hekate genom historien varit ansedd som en mörk och grym Gudinna. Hon var skräckens, mörkrets och häxkonstens Gudinna och när det offrades tillhenne så vågade man inte ens se på henne. Men så har det inte varit för mig. Jag har stått öga mot öga med henne många gånger. För att hitta ljuset så måste man våga beträda mörkret...
Att se sanningen i vitögat kan vara väldigt skrämmande, men i bland så är det livsnödvändigt.
När jag har stött på Gudinnan så har hon talat direkt till mig, och jag har liksom struntat i vad som står i böcker och skrift. Böcker är ett bra kompliment och ger många bra råd och tips, men det är inte alltid min sanning. Då min sanning bara kan finnas inom mig själv. Blev det flummigt nu. Detta är svårt att sitta och skriva om, utan man skulle behöva sitta och prata med varandra "in real".
Det är lite om detta som jag skrivit om i min bok "FROSTMÅNE". Där jag berättar lite om hur JAG träffade på Gudinnan, och inte hur andra ville att jag ska göra det. Detta var det största problemet för mig när jag startade min så kallade "häxkarriär", att det var så många som skulle tycka och bestämma över hur det skulle vara och kännas. Allt skulle vara så komplicerat och hemligt. Men se, det upptäckte jag så småningom att det inte alls behöver vara så. Man måste försöka att hitta sin egen väg och sin egen inre sanning. Så har det i alla fall varit för mig.
Hekate kom till mig och vi bråkade med varandra, och mitt inre skrek på henne innan jag förstod innebörden av hennes manande ord. Detsamma gäller ju med Hel, då det var någon som tyckte det var konstigt att jag hade en sån innerlig kontakt med henne. Men även Hel lärde mig mycket. Om man nu ska beträda mörkret, som jag var tvungen att göra, så är det väl inte konstigt att man möter på Gudinnor som vet vad mörkret innebär. Jag var tvungen att stå öga mot öga mot underjorden och döden, för att förstå att det inte var där jag hörde hemma. Och så förde de mig tillbaka mot ljuset igen. Men det har inte alltid varit enkelt att umgås med dem. Men vem har sagt att livet ska vara enkelt?
Men jag kommer alltid att ha en fot i mörkret och en i ljuset. Det är så jag är och funkar. Jag skulle inte kunna leva om jag inte hade döden vid min sida. Men det är jag det. Vill även påpeka att jag inte går mörkrets väg, eller håller på med "svart magi". Jag försöker att se kärleken i allt. Även i Hekate och Hels handlingar. ♥
Decemberslut och Gott Nytt år...
Ja, nu är vi åter på årets sista dag. Tänk vad tiden går fort. Tycker inte det var så länge sen man stod och skålade in år 2011.
Nu råder det vinter och vår Moder Jords krafter arbetar djupt där ner i mörkret. Vid nyårsny, alltså nymånen, är det dags att använda sig av magin att önska sig något. Men var försiktig med vad du önskar dig. Det kan ju vara så att man du får precis det du önskar, och det är inte alltid så perfekt som det låter.
Så vad önskar du dig?
Men om man inte vill ge sig på några önskningar så kan man ju även ge nyårslöften. Och det här året kanske man håller sitt löfte...eller? Ja, jag kan ju bara prata för mig själv...
Att skjuta in det nya året med skott, numera fyrverkerier, går långt tillbaka i tiden. Som vanligt så var det ett sätt att skrämma iväg alla onda väsen och knytt. Bort med det onda in med det goda.
Varför inte göra en liten enkel "Nyårsritual". Förbereda dig för ett nytt år.
Tänd ett orange ljus, eller flera om du vill. Färgen orange´s magiska egenskaper: Gör dig bland annat attraktiv, den ger energi, jordförbindelse och lycka. Färgen ger dig kraft när du ska påbörja något nytt. Typ ett nytt år...
Strö lite kanel framför dig och känn kanelens magiska doft. Kanelens magiska egenskap: Den ger dig klarsyn, livsaptit, kärlek, sexualitet och styrka.
Ta ett glas champagne, eller annat bubbelvatten, eller ta vilken dryck som passar just dig. Skåla för nymånens glans och för ditt nya kommande år. Blunda och andas in. Njut av dig själv för en kort stund. Känn sen hur Gudinnan sveper över dig med sin gudomliga kraft.
Tänk vilken gåva. "Vi finns, vi lever, vi andas".
Så till sist till er alla underbarasom kikar in hos mig i dag, så vill jag önska er ett GOTT NYTT ÅR!!!
Hoppas er kväll blir fylld av mycket ljus och kärlek.
Vi ses nästa år...
Nu råder det vinter och vår Moder Jords krafter arbetar djupt där ner i mörkret. Vid nyårsny, alltså nymånen, är det dags att använda sig av magin att önska sig något. Men var försiktig med vad du önskar dig. Det kan ju vara så att man du får precis det du önskar, och det är inte alltid så perfekt som det låter.
Så vad önskar du dig?
Men om man inte vill ge sig på några önskningar så kan man ju även ge nyårslöften. Och det här året kanske man håller sitt löfte...eller? Ja, jag kan ju bara prata för mig själv...
Att skjuta in det nya året med skott, numera fyrverkerier, går långt tillbaka i tiden. Som vanligt så var det ett sätt att skrämma iväg alla onda väsen och knytt. Bort med det onda in med det goda.
Varför inte göra en liten enkel "Nyårsritual". Förbereda dig för ett nytt år.
Tänd ett orange ljus, eller flera om du vill. Färgen orange´s magiska egenskaper: Gör dig bland annat attraktiv, den ger energi, jordförbindelse och lycka. Färgen ger dig kraft när du ska påbörja något nytt. Typ ett nytt år...
Strö lite kanel framför dig och känn kanelens magiska doft. Kanelens magiska egenskap: Den ger dig klarsyn, livsaptit, kärlek, sexualitet och styrka.
Ta ett glas champagne, eller annat bubbelvatten, eller ta vilken dryck som passar just dig. Skåla för nymånens glans och för ditt nya kommande år. Blunda och andas in. Njut av dig själv för en kort stund. Känn sen hur Gudinnan sveper över dig med sin gudomliga kraft.
Tänk vilken gåva. "Vi finns, vi lever, vi andas".
Så till sist till er alla underbarasom kikar in hos mig i dag, så vill jag önska er ett GOTT NYTT ÅR!!!
Hoppas er kväll blir fylld av mycket ljus och kärlek.
Vi ses nästa år...
Hel, min underbara mörka Gudinna...
Jag minns en kväll då jag var ute i min trädgård. Jag trodde jag var ensam tills jag kände hur något smög omkring mig. Jag stod helt orörlig och plötsligt var det som om tiden stod stilla. Jag såg ut i natten och märkte en skugga som svepte runtom mig, som en mörk smekande vind. Jag kände ett välbekant kyligt andetag.
Det var Hel som var där. Med sin stora svarta mantel så gjorde hon så att mörkret runt omkring, omfamnade mig. Men lika fort som hon kom, så försvann hon iväg. Jag förstod att hon ville titta till mig. För att se så att jag fortfarande stod upp, att jag levde. Jag log för mig själv, och vinkade försiktigt till henne. Hon kom då tillbaka och jag kände den underbara kylan som svepte igenom mig, min kropp. Den tog nästan andan ur mig.
Jag kände mig hedrad och trygg, och tackade för den svepningen...♥
Tack Hel för att du finns vid min sida, du mörkrets och avgrundens Gudinna, som kom in i mitt liv när jag behövde det som mest. Du kom och konfronterade mig med mitt mörker. Du provocerade, tröstade och stöttade mig. Vi umgicks flitigt en tid, och talade mycket om livets mysterier.
Hel tog ner mig till underjorden och lät mig betrakta gränsen till dödsriket. Och hon fick mig att känna dödens kalla ansikte. Hon fick mig att inse att det inte var där, i underjorden som jag hörde hemma. Hon såg till så att jag återvände upp till min egen värld, där jag mötte ljuset igen.
...
Numera finns hon bara som en skugga bakom mig, och ibland kan jag känna hennes kalla flyktiga smekningar på min arm. Så jag vet att hon finns där i skuggorna och väntar på mig...
