Angående kommentarer...
Nästa stjärnklara kväll så titta upp mot himlen och se om ni ser en extra stark stjärna... den har jag tänt till er...
Trött, tröttare, tröttast...
Trött, trött och trött. Det är en sån här dag då jag inte orkar att göra nånting vettigt. Hämtade min dotter lite senare från dagis idag...fick jobba över eftersom många var sjuka. Så jag kände att jag ville ägna lite tid åt henne en stund. Vi var ute och gungade, vi har läst böcker och suttit i soffan och bara mysat. Det är kvalité i livet tycker jag. Så när hon väl sussade in vid 20.00, så kunde jag pussa henne på kinden med gott samvete. Jag kände att idag hade jag varit en god mor...haha.
Men jag måste ju blogga lite inan jag går och lägger mig så att jag får frid i sinnet...
Förresten, en tjej på mitt jobb berättade att hon läser min blogg...OCH...att hon har ett spöke i sin lägenhet.... Jag blev först vansinnigt avundsjuk, och sen väldigt intresserad....haha. Om vi har tur så kommer hon att berätta om detta så att jag kan lägga in det i min blogg. Om man bara låser upp några dörrar så öppnas dem på vid gavel.
Är det någon mer som har några spännande berättelser? Jag är idel öra...
mina favoritbloggar
De finns längre ner i sidan av bloggen. Men jag tänkte ändå skriva upp alla blogger här i mitt inlägg ikväll. Kika gärna in hos dem och upplev magin som finns hos dem. Magin behöver ju inte enbart finnas hos häxor och trollkarlar... Den kan ju även finnas i vardagen, fotografier, tankar och upplevelser och mycket mer.
Mina favoritbloggar är:
http://glasbarn.blogg.se (Min dotters blogg)
http://lickeli.blogg.se (Min "svärdotters" blogg)
http://soffie69.blogg.se
http://kickilinanygren.blogg.se
http://ritamang.blogg.se/moonwitch
http://vargkvinnan.blogspot.com
http://ruggugglan.wordpress.com
http://florencesajt.org
http://tvminnen.blogg.se
Hjärnan brinner...
Jag tror att min hjärna håller på att brinna upp...haha.
Det är för mycket att göra på jobbet för att min hjärna ska hinna med allt. Hur jag vet det..? Jo, jag märker det på grund av att jag känner att jag pratar fort och osammanhängande. Jag glömmer bort det jag nyss sa. Jag tappar ord och tänker långsamt. Ni kanske känner igen symptomen.
Hjärtat slår extraslag och det känns som om man ska tuppa av när som helst. Ja, man ångar på fast man vet att man bör sakta in på farten.
Jag tar knappt några raster, och jag stannar kvar på jobbet efter arbetstid. Man skulle ju kunna tro att man jobbar med världens problemlösningar, men jag är "bara" förskolelärare. Och att jag knappt tar några raster är helt mitt eget fel, men det gör så att jag sover bättre på natten. Man tar ju liksom med jobbet hem i tanken. Ja, man får väl skylla sig lite själv...haha
Kraven som vi har på oss kan ibland kännas........ ja, se där...nu glömde jag bort vad jag skulle skriva...haha. Jo, övermäktiga. Det ska reflekteras, fotograferas, dokumenteras, experimenteras, kreativiseras och jag vet inte allt... Glömde jag något...? Ja visst ja. Jag glömde barnen...vi ska ju ta hand om barnen oxå...haha. Vi ska ge dem kunskap och lärande...och tron på framtiden.
Även om det är ett väldigt roligt och givande jobb så är det, i alla fall för mig, väldigt krävande just nu. Jag vill mer än jag hinner. Det är nu man önskar att dygnet hade fler timmar än 24. Man ger ju 200 %...minst. Sen när jag kommer hem då är jag helt sluuuuut. Jobbet tar helt klart för mycket energi för mig... där har ni min energitjuv....fast å andra sidan så ger jobbet mig väldigt mycket positiv kraft oxå. Jag blir smått förvirrad...haha.
Ja, ja...blablabla, blablabla...
Nu ska jag inte vara så negativ. Jag får ta och göra något åt det hela. Det finns de som har det mycket värre. Man får inte glömma det...
Min magiska dryck...
Här vilar inga hemligheter...haha.
Så där... nu har jag varit ute hos månen och ställt ut min magiska "må bra dryck" ...haha.
En flaska med vatten
En bergskristall (nerstoppad i flaskan)
3 msk äppelcidervinäger
Citron
Fullmånestrålar
Svårare än så behöver det inte vara. Några väl valda ord till Gudinnan så hon berikar drycken med sin gudomliga kraft. Må det ske.
Min magiska dryck...
I alla fall. Den stod ute i två underbara fullmånekvällar och drog till sig av månens magiska krafter. När min man släppte ut katten så undrade han ju förstås vad det var för någon flaska som stod där ute på verandan...men han räknade ihop 1+1 = Hans tokiga fru...
Men den smakade underbart... jag lovar. Men om det inte kommer några mera inlägg från mig så vet ni varför...haha.
Min fina fullmånedryck...
Page i stavar - Nya utmaningar och goda nyheter...
Mitt i allt välmående så känner jag för lite råd och riktning. Viktigt att man inte bara utnyttjar kortens förmåga när man mår dåligt och behöver hjälp...eller hur?
Jag drog Page i stavar, å det känns ganska "so nice". Kände direkt när jag såg kortet hur det började pirra inom mig. Ja, det kändes helt enkelt bra. Traditionellt betyder kortet att man kan komma att få ett viktigt samtal eller brev, eller att man kommer att inleda en ny vänskap.
Kanske, kanske, så är det min hjälpare som visar sig för mig... jag jobbar nämligen på det. Det skulle verkligen vara underbart, men än så länge så envisas den med att säga: Nej... (vänligt men bestämt).
Det kan även stå för att man har lite för bråttom och att man har för mycket järn i elden. Så det kan vara en liten, liten varning om att man bör tagga ner lite... å det kan ju stämma. Jag ligger efter med massa papper och dokumentationer på jobbet...huuu. Det bästa är att sätta sig ner och andas, och sen ta en sak i taget. Det brukar fungera.
Mitt självförtroende kommer att öka och även min attraktionskraft....haha, sure baby... Kanske jag kommer att få ett erbjudande, eller en chans till nya möjligheter...hmmm, vad det nu kan vara... Det gäller att se skogen fast alla träden står i vägen...haha. Eller tänk om jag kanske får ett brev eller annat positivt meddelande...spännande.
Eller tänk om jag kommer att vinna pengar...iiii. Nej, nu kom min giriga Daffy personlighet fram igen...haha.
Ärligt talat... Jag har redan fått mina stora vinster i livet, och det är min underbara man och mina 4 barn. Och det menar jag verkligen. Egentligen borde jag sluta att köpa lotter...haha.
Lyckan med att ha blogg...
Allting har sin mening och jag tror att allting som sker och händer har sin orsak, (karmalagen). Detta kan ju låta lite flummigt, men jag har upplevt saker som får mig att tro på det jag känner och gör. Men jag tänker inte gå in djupare på det... inte just nu i alla fall.
Och alla kommentarer som man får här på bloggen...hur underbart är inte det? Tack alla ni som finns här och läser min blogg. Ni gör mig såååå lycklig. Tack för att ni finns...
Vindmagi...
I går kväll och idag så har det verkligen blåst där jag bor. Det har inte varit storm eller så, utan det har blåst ganska mycket. Å vet ni, jag älskar när det blåser. Det är då det är perfekt för lite vindmagi...
Det är så enkelt. Man går ut i blåsten. Jag brukar sträcka ut mina armar och blunda. Sen så slappnar jag av och låter vinden blåsa bort alla mina tankar...tills jag känner mig helt nollställd. Sen så tänker jag på hur skönt det är att finnas till och jag blir ett med stundens magi. Jag talar till Gudinnan... Jag fyller mina lungor av de friska vindarna och tackar Gudinnan för allt positvt hon ger och gett mig. Jag är en lycklig männsika...
Att känna hur håret fladdrar omkring mitt huvud och hur tankarna blåser bort är som balsam för själen. Jag känner mig renad och harmonisk. Det gör mig så lycklig, och om ni inte redan prövat så gör det. Det fungerar verkligen. Men ta dig tid, och bry dig inte om att du ser ut som om du försöker flyga...haha.
Och om du tycker att det blåser för kallt så ta på dig varmare kläder. Men ta dig tid att känna vindens magi, så kommer du sova mycket bättre om natten.
Äntligen måndag...
Det gäller att se till att fylla den med så mycket positivt som möjligt.
Jag är frisk, jag finns och jag lever.... Underbart...
Hoppas att det är detsamma med er.
Ha en bra dag. Kraaam
Spökvandring...
Nu är det bokat... Vi ska gå spökvandring i slutet av oktober... Det ska verkligen bli sååå spännande. Vandringen kommer dessutom att vara lite inspirerad av Halloween... Kan det bli bättre?
Vandringen kommer att ske i Gamla Stans gränder och man får höra om legender, sjukdomar, mord och spöken. Vi kommer nog inte att få träffa på riktiga spöken...eller? ...haha. Men det är kul i vilket fall som helst att få upp leva lite spökelser nu när mörkret kommer.
Man får ha öppna sinnen...
"Stockholm Ghost Walk"
Äntligen en ny dag...
~ Indisk dikt
Dagen i dag är en märklig dag.
Den är din.
Gårdagen föll ur dina händer.
Den kan inte få mer innehåll
än du redan givit den.
Morgondagen vet du ingenting om.
Men dagen i dag har du.
Använd dig av det.
I dag kan du glädja någon.
I dag kan du hjälpa en annan.
Dagen i dag är en märklig dag.
Den är din.
Några bra häxfilmer nu när höstrusket är här...
Lägger här in ett gammalt inlägg för de som missat detta...
Jag älskar att titta på film, även om det inte blir så mycket film nu för tiden. Men många filmer har jag sett och som ni förstår så har jag förstås en förkärlek för så kallade "häxfilmer".
Tänkte här ge er lite tips på några filmer som får häxan inom dig att titta fram. Det blir stämningsfulla filmer, alltså inga skräckisar... Perfekt att kura ihop sig till en ruskig höstdag/kväll.
Avalons Dimmor
Avalons Dimmor - Joan Allen, Anjelica Huston. Här har vi legenden om Kung Arthur fast ur kvinnornas synvinkel. Vi får följa kvinnorna från barndomen tills dess att deras öden slutligen avgörs i kampen mellan kristendomen och den hedniska kulturen. En helt underbart magisk film uti fingertopparna. Här är det inga häxhattar och kvastar, utan mer en vacker berättelse om Gudinnan och hennes försök till att bevara sin religion. Min absoluta favorit. Filmen är lång, underbara 3 timmar.
Magiska Systrar - Nicole Kidman och Sandra Bullock. Den här filmen tillhör en av mina favoriter. Den har det mesta. Bra skådespelare, spänning, humor, romantik och mycket magi. Perfekt!
Häxorna i Eastwitck - Jack Nicholson, Susan Sarandon, Michelle Pfeiffer, Cher. En mycket underhållande film med mycket magi och humor. Och Jack Nicholson spelar djävulen själv, å det säger väl allt...
En förtrollad romans - Nicole Kidman, Michael Caine, Shirley MacLaine, Will Ferrell. Det här är en rolig och gullig film, men med magi, som inte vill visas..till en början. Underhållande
En häxa i familjen - Johan Rheborg, Margreth Weivers, Tintin Anderzon. En svensk film som är ren barnfilm. Min dotter älskade den när hon var liten. Lagom läskig för barn. Kanske inte så mycket magi och häxhattar, utan mera gullig och småputtrig med inslag av häxeri.
Hokus Pokus - Bette Midler, Sarah Jessica Parker, Kathy Najimy. Det här är mera en barnfilm, men väldigt underhållande. Häxor som kommer från 1600-talet, och som av misstag, en gammal förbannelse, kommer till nutiden. Mycket humor, häxor, kvastar och magi.
Merlin - Helena Bonham Carter, Miranda Richardson, Sam Neill. Den handlar om Merlin, trollkarlen som tillhörde Kung Arthurs hov. Filmen vinklar sig efter honom och hans liv. Innehåller mycket magi, romantik och onda häxor. En lång film på nästan 3 timmar.
Harry Potter, och som inte behöver nån större presentation. Och de filmerna har väl de mesta sett? Även om det igentligen är barnfilm, så är alla filmerna om Harry Potter otroligt underhållande för oss vuxna...tycker jag. De har det mesta inom magi och trolldom.
Alla dessa filmer är helt underbara och jag rekomenderar dem varmt... Hur är det mer er? Har ni några bra filmer som ni kan tipsa om?
Magiska systrar
Det spökar lite här och där...
Häringe slott som har minst 4 stycken spöken som irrar omkring. Förresten, irrar och irrar. Det finns en munk som sitter i en stol, och som kan bli irriterad om man sätter sig på honom, eller stöter till hans ben. Har själv suttit i stolen men det var ingen som sparkade undan mig...
Det ska även finnas en kvinna som går omkring och pysslar och städar runt om i slottet. Å det låter ju praktiskt...haha. Ett spöke som städar...det vore nåt för mig det...haha.
Slottets mest kända spöke är Agneta Wrede, och som vandrar omkring på slottet som en osalig ande. Det är ett väldigt vackert slott med många vackra rum, där jag nog inte skulle vilja tillbringa natten ensam i. Jag har varit där på guidad tur och det fanns många hemliga gångar och källarvalv som fick mig att tänka på gengångare och annat hokus pokus.
Häringe Slott
Som jag har berättat förut så sägs det även att det ska spöka på Årsta Slott. Har själv jobbat där ett par år men märkte tyvärr inget speciellt. Och jag jobbade där många mörka kvällar. Jo förresten, en gång! Det var när jag serverade på ett bröllop. Jag skulle hälla upp ett glas vin när någon pickade mig på axeln, ja ni vet som om någon ville nåt. Fyra pickningar var det. Alla som var i rummet satt ner och åt och min kollega var vid ett annat bord och serverade vin. Hmmmm...
Det är klart att jag undrade vad det var... Jag undrade läääänge på vad det kunde vara. En axelryckning eller sträckning.... knappast. Vissa saker förblir ett mysterium.
Men det berättades av många att det lyste på övervåningen när de åkte därifrån. Fast de visste med säkerhet att de hade släckt lampan.
Årsta Slott har ett museum i huset där Fredrika Bremer tillbringade sin sista tid i livet. Hon dog där på nyårsafton 1865. En slags lägenhet, där de brukade ha guidade turer. Så det sista vi i personalen måste göra är att gå och släcka där och låsa dörren in dit. Så en gång när jag skulle gå och släcka så var klockan 00.00...ja just det...spöktimmen. Jag gick in i mitten av lägenheten och släckte lamporna. Jag tog mod till mig och stannade till och kände efter... ifall det skulle finnas någon där. Men jag kände inte av nånting, förutom min egen rädsla. Men inga spöken...tyvärr.
Årsta Slott
Vi har varit på spökjakt...
Vi tar det från början. För många år sen när jag och min man var ute och åkte bil, så hittade vi en skylt där det stod "Fornminne" på. Det var på den tiden då jag bara älskade fornminnen och åkte runt och letade runstenar och vikingagravar så fort jag fick chansen. Vi åkte självklart in vid skylten och vi hittade resterna efter en borg från 1300-talet. Vid borgen fanns en skylt där det stod att det spökade där.
Detta har jag förståss inte glömt, så när jag berättade det för mina döttrar ville de absolut åka dit. Men väl framme så fanns inte den skylten längre... Kanske spökena hade flyttat... haha.
Men det var ändå värt att besöka. Runt riunerna stod gamla ekar som skiftade i grönt och orange, och ekollonen knastrade under fötterna. Vi gick runt och spanade lite och tog lite kort. När vi gick där i godan ro, började nån gubbe att skrika i närheten...han lät först som om han härmade en hund. Sen så hörde vi ett skott. PANG!!! Vi stannade upp och tittade på varandra. Sen så började vi småspringa till bilen...haha. Vilka fegisar vi var... Men det kändes inte tryggt förrän vi åkte iväg i bilen. Vi blev verkligen helskraja. Hur det än var så var vi helt ensamma där ute i den öde landsbygden.
Vad det var för galning har jag inte en aning om. Förmodligen var det någon som var ute på jakt, men vi ville inte vara kvar för att titta efter. Brum, brum å fort iväg...haha.
Sen så åkte vi vidare till höstmarknaden. Ett växthus med typ fem försäljningsbord, lite växter och massor av tomater. Och faktiskt så hade de några pumpor...eller var det meloner? Nej, pumpor var det nog. Ja, jag vet inte. Som goda medmänniskor så kikade vi runt lite innan åkte där ifrån. Det var väl typ vi och 3 personer till där. Tyckte synd om de som hade arrangerat det hela. Kanske hade det varit mera folk där innan vi kom. Tur att man ska åka på en större höstmarknad nästa helg på söder.
Men vi har haft en jättetrevlig dag och vi åkte förbi både Häringe slott, och Årsta slott, där det sägs att det spökar. Mer om det i ett senare inlägg. Ja, jag och mina spöken.
Ser fram emot att få träffa ett riktigt spöke nångång. Det räcker inte med att se sig själv i spegeln varje morgon...haha.
Borgruinerna som vi besökte
Höst/Skördemarknad...
Förra året när vi var och hälsade på mamma i Karlstad, så var det en höstmarknad precis där hon bor, och det var verkligen jättemysigt. Men i år missade vi den...synd.
Men igår såg jag en hemmagjord skylt om höst/skördemarknad här i närheten. Bor man på landet så gör man...haha.
Förresten...jag tror att det finns en spökplats på vägen... jag tror jag tar med tjejerna dit oxå...
Man måste se till att hitta tillfällen...
Vilken underbar dag...
Åh, vilket härligt väder vi har idag. Tack goda gudinna för denna vecka som varit. Den har varit tuff...men jag överlevde...haha. Om jag inte är för trött när jag kommer hem från jobbet, så tror jag att jag tar en tur med kvasten. Vi kanske ses där uppe...
Hasta Kvasta...
Hösten har kommit...
Själv kan jag inte låta bli att njuta av att se hur naturen förvandlas från grönt till orange. Att få uppleva hur vår moder Jord skapar nya landskap omkring oss. Att få känna de kyligare vindarna och de allt mörkare dagarna. Och visst finns det något trolskt över naturen som är speciellt på hösten?
Inom vissa traditioner firar man höstdagjämningen, även kallad för Mabon. Mabon kan även kallas för Vinskörden eller Avalons fest. Avalon ska jag skriva lite mera om vid ett senare tillfälle. Namnet Mabon kommer från den walesiska guden med samma namn. Mabons färger är orange, gulbrun och rödbrun, typiska höstfärger, och några av symbolerna är äpplen, vinrankan, vinet, kransar medmera... eeeh, Inga Pumpor...? Nej...tyvärr...haha.
Ja, det är nu man ska gå ut på långa härliga höstpromenader när man kommer hem från jobbet... Visst, om man bara orkade. När jag kommer hem från jobbet efter att ha tagit hand om 20 - 23 barn så är jag helt slut. Det är knappt jag orkar med mina egna barn. Det är egentligen helt sjukt. Men jag försöker på mitt vis. Men visst får jag dåligt samvete när Lovisa har somnat om kvällen att jag inte ägnat mer tid åt henne. Kristina är ju mera självgående och har väl inte samma behov att umgås med morsan liksom...haha.
Men i morgon är det fredag, och sen är det heeelg. Och då är det dags att pyssla och baka. Det ska bli jätte mysigt. Så ska jag förståss ha min egen lilla vinfest och då blir det nog ett glas vin, eller två....haha.
Till sist...
"Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus i stället"
Det är grönt nu...
En flaska med vatten
En bergskristall
3 msk äppelcidervinäger
Citron
Månstrålar
Svårare än så behöver det inte vara. Några väl valda ord till Gudinnan så hon berikar drycken med sin gudomliga kraft. Må det ske.
Ja, men är det inte helt underbart att stå där ute under bar himmel och känna hur månens kraft tränger in i kroppen. Att andas och känna att man blir ett med universum. Ja, jag blir alldeles lyrisk. Jag önskar att jag hade en säng som man kunde ställa ut när det är fullmåne. En fullmånesäng. Tänk vad skönt man skulle sova...
Det har varit en bra dag och jag har varit lite kreativ. Jag har nämligen klippt mina döttrar. Sen så har jag, håll i er nu..haha, färgat min äldsta dotters hår grönt. Ja, ni läste rätt...grönt. Hon älskar att mixtra med färger. Förut var det ju rosa, och nu är det ljust grönt. Ja, hon behöver då inte klä ut sig mycket till halloween...haha.
Som vanligt så är klockan mycket och jag borde ha varit i säng för länge sen...
Nu börjar nedräkningen...
Nicolina har lag in nedräkningen i min blogg, så nu kommer den att ligga där hela tiden. Hon håller även på med en ny design åt mig...ni får snart se. Man måste ju förnya sig lite då och då.
Nej, nu MÅSTE jag komma i säng. Börjar tidigt i morgon...gäsp. God natt.
Fullmåne på gång...
Den 23 september så är det fullmåne igen. Så nu är det dags att börja planera för lite fullmånemagi. Har du några saker och ting där du vill få bort dåliga eller negativa energier, så lägg ut det under fullmånens sken och låt det ligga under natten. Du kan även gräva ner det i jorden och "jorda" dina föremål. Detta neutraliserar dina saker och du kan själv sen föra in positiva energier i dina föremål.
Jag själv tänker göra en magisk dryck som jag tänker att ställa ut under natten. En "lycko och må bra dryck", med magiska effekter förståss...haha. Ska tvinga mina familjemedlemmar att dricka den sen...
Hokus Pokus Filiokus...
(en trollformel som är känd sedan 1600-talet)
Vår magiska katt...
Då hoppar hon upp på axeln, som en papegoja, och vill gosa. Hon spinner och stångas... Men eftersom hon är en äkta liten kattfröken så är det ju oftast på hennes villkor..haha.
Vår katt är en innekatt. Men vi har spänt upp en lång lina till henne i trädgården, så hon får känna av lite av friheten som vi berövar henne. Men vi bor med massor av stora vägar omkring oss, så att släppa lös henne skulle nog innebära en kortare livslängd för henne. (Och sömnlösa nätter för mig...haha). Ren fakta är att utekatter har en kortare livsläng än innekatter. Sen så kan man diskutera om katten är lyckligare som utekatt än som innekatt. Frihet är väl alltid bäst, men livskvalité är inte heller så dumt. Ja, man kan se olika på detta. Känslan är fri...
Men eftersom jag vill att vår Kleo ska leva i minst 100 år så får hon hålla till godo med sin lilla livslina..haha.
Visst önskar man att hon skulle kunna springa helt fritt ute i naturen, men hon har det ganska bra hos oss som innekatt oxå. Allting har sina för- och nackdelar. Men när hon är ute så vaktar hon trädgården. Och om minsta lilla inkräktare kommer, typ grannens hankatt, så blir hon till en demon och skrämmer iväg allt i sin väg... Hon är en riktig liten argbigga...haha. Annars så är hon hela familjens lilla mysboll, och hon är alltid där vi är. Vad skulle vi gör utan henne? Vad gjorde vi innan henne...?
Och du! Glöm inte att katten är häxornas följeslagare och att häxorna kan ta kattens skepnad och då särskilt svarta katter.
En morgon när jag vaknade trodde jag att jag var död....
När jag vaknade så visste jag inte först om jag verkligen var vaken. Jag kände mig alldeles bortdomnad och kunde knappt röra mig. Rummet kändes konstig och jag kände mig ännu konstigare. Rummet kändes svartvitt, som i ett gammalt fotografi. Men jag var vaken.
När jag tog på min egen kropp så kändes det knappt. En konstig tanke började ta form... Tänk om jag är död, tänk om det är så här det känns när man har dött. Jag kände att jag fick panik och mitt hjärta började att bulta på som bara den. Jag kände verkligen hur mitt hjärta började att skena iväg.
Jag undrade ifall man kunde känna hjärtat om man var död. Jag menar, jag hade ju aldrig varit död förut. Jag kände en stor sorg inom mig som jag inte kunde förstå. Vad hade hänt? Jag förstod inte nånting. Vad hade jag drömt? Många frågor, men inga svar.
Jag blundade... och kände hur livet sakta men säker kom tillbaka till mig. Rädslan försvann och jag öppnade ögonen. Jag var lycklig över att leva...
Min kropp stängs av...
Hmmm, hur ska jag nu förklara det här.
Jag är en sån där människa som i vissa lägen har hur mycket tålamod som helst. Ibland så lyssnar jag på männsikor som pratar fast jag egntligen inte har varken tid eller lust. Detta fenomen som jag ska berätta om händer nästan alltid när jag har väldigt mycket omkring mig... Ni vet när man inte lyssnar till varningsklockan inom en som säger att man ska "tagga ner". I alla fall....det är då det händer. Min kropp stängs av...
Jag kan stå där mitt i ett samtal och så helt plötsligt så känner jag hur ljudet omkring mig sänks och jag hör inte alls vad personen pratar om. Det är som om att jag får lock i öronen och hamnar i en bubbla. Jag ser alltså att personen som talar rör på läpparna, men jag hör inget. Allting blir lite suddigt och det känns lite som att jag håller på att försvinna. Och jag brukar tänka på och undrar ifall det märks att jag tillfälligtvis försvinner...haha. Detta kan hända när som helst under stressiga perioder, och det håller väl i sig i en sådär 1-2 minuter.
Det känns även som om jag lyfts upp ca 10-20 centimeter...att jag liksom börjar sväva. Men visst är jag lite konstig va? Jag borde gå iväg till någon och undersöka mig...haha. Inte konstigt att man är hypokondriker, eller som det numera så fint heter...att man lider av hälsoångest.
Sen så kommer ljudet tillbaka och jag faller mjukt ner på marken igen, och jag har inte hört ett dugg av vad personen framför mig sagt...
Jag har alltid tänkt och undrat vad det är som händer...men nu vet jag. Kroppen stänger av sig själv. Det är väl ett slags självförsvar som jag har. Hjärnan orkar inte tillfälligtvis ta in någon mer information och tar en "powernap".
Ja det känns lite märkligt när det händer. Men jag vet nu att jag måste lyssna till de inre rösterna, (andarna, hjälpare mm), som talar om för mig att nu är det dags att sänka farten och strukturera upp livet lite.
Och jag har börjat att lyssna på dem mer och mer...
Att gå in för att leva positivt...
Ur boken "Gullmays skrifter 1-4"
"Gör omgivningen runt om en positiv och det blir lättare att leva med problemen.
Man kan välja att sjunka ner i sina problem, eller med hjälp av ett skratt hålla sig uppe.
Det är egentligen så enkelt... prova själv...
...och det bästa är att det sprider sig som ringar på vattnet.
Och du...
Om du känner att de negativa ringarna finns i närheten av dig
Stoppa dem!... och vänd på dem och kanske det till sist inte finns utrymme för dem."
Hjärnspöken...
Det händer ibland när jag går å lägger mig att jag ser massor av ansikten och ögon när jag blundar. Jag har alltid undrat vad det är och var de kommer ifrån. Det känns verkligen som om de åker in genom mina ögon rakt in i hjärnan. Det är kanske sånt här som kallas för hjärnspöken...haha.
Skämt åtsido. Ibland är det faktiskt riktigt irriterande och jag kan inte somna. Det börjar med att det blir alldeles lila och sen börjar ansiktena flyga hej vilt rakt in i huvudet...heltokigt...jag vet. I bland får jag sätta på tv:n för att det ska försvinna.
Och jag lovar... jag har inte rökt på... haha
Har försökt att leta på nätet om det är någon mer som har upplevt samma sak, men hittade knappt någonting. På samma gång som det är facinerande så är det lite skrämmande. Får känslan som om någon håller mig runt halsen, så jag måste lägga en bit av täcket över halsen. Måste erkänna att jag är lite förvirrad över det hela.
Ja, ibland så undrar man vad som håller på och händer...
En helt vanlig söndag, nästan...
Annars så är det en härlig höstdag. Och vi ska ha lite söndagsmyyyyys. Då blir det lite god mat och och skön musik, och förmodligen ett glas vin. Man måste ju tacka för veckan som varit och välkomna den kommande. Det är allid lika trevligt att sluta samman veckopåsen på söndagar. I morgon börjar vardagen igen...
Ha nu en riktigt trevlig och magisk söndag....
Det tänker vi ha...
43 dagar kvar till Samhain/Halloween...
Om jag hade mera pengar så skulle jag vilja åka iväg någonstans där de verkligen firar Halloween på riktigt. Som i en stad i norra Irland, Derry/Londonderry, som arrangerar en hel by under Halloweenveckan. Det kallas för Hallowe’en Carnival. Men det blir inte i år, men nångång ska jag dit...
Eller också skulle jag vilja åka ner till Disneyland Paris i slutet av oktober, där de på ett annat sätt firar Halloween a´la Disney... med spökelser på ett mer lekfullt sätt. Ja, jag är baaarnsligt förjust i monster och dödskallar...haha.
Ja, ja...vad är väl en bal på slottet... Det får väl bli nån Halloweenfest här hemma i stället eller med barnen på jobbet. Det är ju bättre än ingenting. Sen så har vi en tradition i våran familj att åka in till Buttericks under Halloweenveckan, å det är alltid lika superkul.
Jag ska i alla fall försöka att åka in till söder och besöka höstmarkanden som de har där. Där kan man frossa i grönsaker, nybakat bröd, honung, kött, blommor och uppleva lite härlig höststämning. Har jag tur så har de pumpor där oxå...haha.
Alla vet väl att Halloween, Samhain, från början är en kelstisk skördefest som firade att skördesäsongen var över och vinterhalvåret började den 31 oktober. Tron hos kelterna var att osynliga krafter var i rörelse och att de dödas själar återvände till jorden. Man tände då upp eldar för att vägleda onda andar och häxor...(förståss). Ja, häxorna ska då alltid stötas bort...haha. Samhain var dessutom namnet på dödsguden i den keltiska tron
Hämtat ur Wikipedia....
"Samhain är en keltisk skördefest där man firade sommarens slut, och som ofta ses som det keltiska nyåret. Man trodde att gränsen mellan vår värld och de dödas värld var som tunnast under denna tid. Festen började den 31 oktober. Samhain är också den viktigaste wiccanska högtiden, och är tillägnad de dödas själar. Denna högtid är den första av de åtta i det Wiccanska året."
Ja, det var väl på Irland som det hela började. Från början var det rovor som man gröpt ur och sedan satt ljus i. Ja, ni känner väl till legenden om Jack o´Lantern? Han som som sålde sin själ till djävulen. Han blev blev varken insläppt i himlen eller helvetet och irrar omkring med en lykta i en kålrot/rova. Ungefär nåt sånt.
Lite snabb fakta: Så tog irländare med sig seden till USA på 1800-talet, å sen utvecklades högtiden sakta men säkert till hur den är idag. Rovorna bytters ut mot pumpor, (ååå, pumpor...I like). Ja, det där känner ni nog säker redan till. Kommer väl att skriva lite om det vid senare tillfälle. I alla fall. Till Sverige kom traditionen ordentligt under 90 -talet...å jag föll för den direkt.
Ja, det finns hur många sidor här på nätet som helst att läsa. Och man skulle kunna skriva hur mycket som helst , men det tänker jag inte göra. Bara så här liiite lagom får räcka...
Trädmagi...
Sagt och gjort. Vi hittar en liiiten vacker björkdunge där vi stannar till och reflekterar över trädet, och dess gröna blad som är på väg att bli gula. Och när jag frågar barnen varför bladen blir gula svarar ett barn: Det är för att trädet håller på att dö. Ganska så bra svar, och vi diskuterar lite vidare om det. Jag försöker att få barnen att förstå magin vi har omkring oss i naturen. Barnen lyssnar intensivt, å då speciellt när jag säger ordet "magi".
Jag är medveten om att i deras magiska värld så handlar det ju mer om drakar, trollkarlar och prinsessor än om naturens magiska värld. Men för att göra en lång historia kort så, vi hade en trevlig stund där i björkdungen. Vi plockar och räknar löv, vi hittar svampar, ungarna är typ gaaaaalna i svampar...haha. Vi äter frukt och avslutar höstvandringen vid en lekpark. Hur perfekt blev inte det på en skala...?
Men för att komma till saken... Innan vi gick ifrån björkdungen så berättade jag att träden också har liv och att de tycker om att bli kramade. Jag kramar ett träd. Barnen skrattar men hänger på. Det blev både kram och pusskalas och träden vibrerade av lycka...
Som ni förstår så är det inte första gången som jag är ute och kramar träd. Har faktiskt gjort det ända sen tonåren. Jag har alltid känt mig dragen till träd. Trädmagi behöver inte alls vara komplicerat.
Välj ut ett träd som du känner dig dragen till. Gå fram och krama det ordentligt. Jag brukar blunda tills jag känner
trädets hjärta och puls. Det liksom vibrerar i trädet och det blir en skön känsla. Det är även bra att krama ett träd om man av någon anledning har gått vilse...det sägs lugna ner stressen och man tänker förnuftigare. Eller om man känner sig nedstämd och ledsen så är det jättebra att krama träd. Att känna energin från ett träd är som att bli ett med naturen...tycker jag. Att krama träd ger tröst, i vilken situation man än befinner sig i...
Träden var mycket viktiga i den keltiska religionen. Många sagor berättar om magiska träd som källan till både liv och fantastiska mirakel. Och tron på trädandar och magiska träd är gammal och lever ännu kvar i många delar av världen. På olika sätt genom ramsor och ritualer ber man trädanden om lov innan man hugger ner ett träd. Trädandar är oftast vänliga och flyttar gärna på sig om man först frågar om lov innan man hugger till. Ja, jag kommer då i alla fall inte bli osams med en trädande...
Det finns en sägen som berättar om en bonde som var ute för att hugga träd. När han kom fram till en björk sade den: Hugger du mig så gråter jag... och fortfarande gråter björken om den huggs ner under savtiden om våren.
Själv har vi en liten trädande i vår lilla trädgård.... och han tittar på, så fort jag eller någon annan kommer ut i trädgården... (å då syftar jag inte på Lovisa)
Krama träd...
Har ni kramat något träd på sistone....?
Återkommer....
Jag såg regnbågen i morse...
Idag var en sådan morgon. Vi försov oss lite jag och Lovisa. Det var väl inget större problem med det, men...jaja. När jag senare var på väg till jobbet och åkte på motorvägen... Ja, det är lustigt vad man ser mycket ifrån motorvägen...haha. I alla fall, det var grått och småregnigt... Men plötsligt så uppenbarar sig en regnbåge. (Regnbågen uppträder då regndroppar i luften belyses av solen, bara så ni vet.). Å precis som ett barn så blir jag alltid lika lycklig när jag ser en regnbåge. Och jag tänkte då på att vid regnbågens slut ska det ju finnas en skatt.
Ja, jag vet att det bara är en myt, men jag som försöker hitta magin i min vardag hela tiden tänkte och undrade vilken skatt eller gåva jag kommer att få idag...? Och skrattade för mig själv och tänkte på Daffy, ni vet den där egenkära och giriga ankan i Snurre Sprätt och gänget.
Jag hade gärna velat stanna och fotograferat regnbågen, men det gick ju inte att stanna där mitt på motorvägen...å sen så var ju aningen sen till jobbet. Men om jag har tur så ser jag den när jag kommer fram till jobbet. Men när jag kom fram så såg jag inte skymten av någon regnbåge... Men vad gjorde det...den fanns ändå kvar inom mig. Poetiskt va?...haha.
Och förresten, mycket riktigt så fick jag en skatt senare på dagen....hihi
Min dotter fyller år...
Jag vet vad du kommer att få i present... men det vet inte du...haha.
Kristina KB Bencze
Jag älskar kyrkogårdar....
Jag upplever ett så fullkomligt lugn på nåt vis. Att bara gå omkring där och titta på gravstenar och andas in atmosfären... men jag är helst på kyrkogårdar på dagen. Fast det är klart, det är väldig fint att vara på en kyrkogård nu vid höstskymningen bland alla tända lyktor som börjar komma mer och mer nu.
Jag minns en gång i min ungdom, så fick jag och en kompis för oss att vi skulle gå till en kyrkogård klockan 12 på natten. Det skulle väl inte kunna vara så farligt? Vi var och hälsade på min kompis mormor ute i Värmlandsbygden. Sagt och gjort... Med modiga steg gick vi sakta men säkert mot kyrkan strax innan midnatt. Jag gick först och försökte väl vara tuff på något vis. Så helt plötsligt så brakade det till och min kompis sprang för fullt där ifrån...med mig skrikande och springande efter...haha.
Braket kunde förståss vara vad som helst och förmodligen var det väl ett nattdjur eller nåt... men det räckte för att skrämma livet ur oss...haha. Ja, det blev inget besök på den kyrkogården... inte på natten i alla fall.
Förresten... Ni vet väl om att man får lycka om man går till en kyrkogård tre nätter i rad vid fullmåne, och hämtar lite grus framför kyrkdörren eller lite jord från en gravhög? Svep sen in gruset eller jorden i en tygbit och se till att bära den på dig i en månad.
Så frågan är hur lycklig vill och vågar du bli?
Hon överlevde...
Det var bara ett litet ingrepp, men hon var tvungen att sövas ned med narkos, å det var det som var det jobbiga. Eftersom det är så svårt att få en 3 åring att ligga still under en operation så väljer man att göra en snabbnarkos.
Hon var så gullig när hon åkte iväg i den lilla sjukhussängen, med sjukhuskläder och blå pappersmössa... Mitt hjärta höll på att gå sönder fullständigt. Som tur är har hon en far som är lugn och cool. Tack goda gudinna för det!
Allt gick bra...å hon lever och mår bra...haha.
Efteråt fick hon skinksmörgås, saft å glass. Smaskens...
Ångest, ångest...
I morgon, läs idag, ska min yngsta dotter operera sig. Ingenting allvarligt men hon måste sövas ner. Det känns inget kul alls. Jag känner mig så otroligt orolig. Det går ju förstås bra men jag kan inte slappna av alls. Så fort jag tänker på det så knyter det sig i bröstet och jag vill bara gråta. Jag gråter...
Har knappt kunna att prata om det, och nu så är dagen kommen..usch. Ser fram emot när jag kommer att sitta här framför datan igen och allt är över...
Hon är 3 år och den absolut ljuvligaste lilla varelse som finns...
Tror ni på orber?
Jag är lite skeptisk...men det finns de som hävdar att de sett orber med blotta ögat. Att de snurrat omkring i rummet framför ögonen på dem. Så det kanske existerar ändå...?
Har lagt in en bild på orber så ni får se vad jag menar... Valde förståss en bild tagen på en kyrkogård. Jag är nämligen barnsligt och skrämmande förtjust i kyrkogårdar....hihi.
Andra hemsökta platser i Värmland...
Lite kort fakta om andra hemsökta platser i Värmland...
Hammars gård, som ligger i Väse, och inte alls ligger långt ifrån där min mor bor...oj, det rimma...haha. Ska lätt åka dit nästa gång jag hälsar på henne. Det tar kanske 5 minter att åka dit med bil....med kvasten går det på 3 röda.
Ur Värmlands Folkblad : Enligt sägnen ska en ärrig, enbent och enögd vålnad hemsöka Hammars gård i Väse. Det sägs att det är Sophia Soop som bodde där 1704-1745. Hon ska även ha varit skrämmande när hon levde och var känd för sina vilda fester, där hon både slogs och söp. Det ska ha varit i slagsmålen som hon förlorat sitt ben och sitt öga. Sofia Soop kallas också för den vita frun, hennes sovrum ska vara hemsökt av andar och det ska vara omöjligt att tapetsera där.
Apertins herrgård, som ligger i Kil, där grisarna kör bil. Förlåt kunde inte låta bli att rimma igen...haha. Alltså jag minns att jag och min familj var där och åt middag en gång. Då ramlade en stor tavla ner i rummet där vi satt. Eller rättare sagt där min mormor satt. Alla blev alldeles tysta.... När vi åkte därifrån berättade min far att det sas att det spökade där...huuu!
Ur Värmlands Folkblad: Spöket på Apertin ska heta Sara Löwenhielm. Sägnen säger att hon dansade sig till döds med djävulen. Som spår efter det finns en blodfläck, som efter oräkneligt många försök, inte går att tvätta bort.
Svaneholms herrgård, och som ligger i Svanskog. Inget som jag tyvärr har anknytning till.......än.
Ur Värmlands Folkblad: Det ska vara två ädla damer vid namn Emelie och Sofie Uggla som går igen på herrgården i Svanskog. Emelie Uggla sägs sväva fram ur en spegel, sträcka fram handen och fråga: Var är mina pengar? Sofie Uggla kan ibland ses på Herrgårdstrappan blek och blodlös iklädd svart resdräkt.
Apertins Herrgård
Spökjakt i Värmland...
Min bror berättade att en gång när han var ute och hade levererat paket att han var tvungen att stanna för att uträtta sina behov. Då hade han stannat vid en plats i obebyggelsen. Där hittade han en fint smidad skylt där det stod "Spökplats" på, och en pil som visade vägen. Han belv förstås väldigt nyfiken och följde vägen tills han kom fram till spökplatsen... Han tittade sig omkring..men tyvärr, som han själv sa: Inget hände...
Ett annat ställe att besöka och som oxå ligger i Värmland är den lilla byn Röjden, där det dels finns ett mystiskt kors och där ett hemsökt torp där de upplevde spökerier och som skrämde "skiten", förlåt uttrycket, av människor.
Korset är 2 meter långt. Runt korset växer gräs medan det i själva korset inte växer något alls och har heller aldrig gjort. Ingen vet varför det är så. Liiiite mystiskt är det ändå...
Röjden är även omtalat för spökerier, i synnerhet i torpet, Velgunaho, där spökerierna tog över fullkomligt 1901. Möbler rörde sig, kastruller och porslin for genom luften, (poltergeist). Det slutade med att torpet fick utrymmas och huset revs på grund av aktiviteterna från andevärlden, så kvar är bara grundstenarna kvar...
Men ändå...det är värt ett besök någon gång.
Förresten...för er som inte vet... Poltergeist syftar på egendomliga störningsfenomen eller ”spökerier” av typen knackningar, flygande husgeråd eller möbler, samt andra oförklarliga upplevelser.
Jag måste dit - Det spökar...
Vi kom då in på det där med spökerier och min ena bror är verkligen intresserad av det... är väl ett släktdrag antar jag. Och eftersom jag är från Värmland så finns en del av mitt hjärta kvar där borta i värmlandsskogarna.
Har alltid haft en tanke på att åka upp till Borgvattnet i Jämtland, se tidigare inlägg, (ett hemsökt hus) men nu har jag hittat ett annat ställe att åka till som ligger 10 mil från Karlstad....suveränt! Blir lite lättare och närmre att åka dit, eftersom jag åker hem till mamma lite då och då och hon bor ju i Karlstad. Så nu vet ni det...
Det handlar alltså om ett ställe där det sägs att det faktiskt spökar...på riktigt. Det heter Frammegården och ligger i Skillingmark, Värmland. Det sägs vara ett av Sveriges mest hemsökta hus. Visst låter det spännande? Det är en hembygdsgård där många mött döden (och som man nu kan boka rum och sova över i). Bland annat så hör man pianomusik och barn som gråter. Man hör steg fast man inte ser någon och rummen blir ovanligt kalla fast braskaminen står på för fullt. Hmmmm...
Medium som besökt gården tycker att det är det allra bästa stället i landet att vara på om man vill få kontakt
med den andra sidan. Klart man måste dit och "kolla läget"...haha. Frågan är bara när man får tid. Men jag ska först och främst börja med att bearbeta mina familjemedlemmar att nu till hösten vore det ju trevligt om vi kom dit. Så håll tummarna...
Frammegården i Skillingmark
Älvdans...
Dimma har i folktron runt om i världen stått som symbol för mellan verkligt och overkligt.
I morse när jag åkte till jobbet så såg jag hur det låg dimma ute på ängarna. Det såg så otroligt vackert och trolsk ut, så att jag höll på att köra av vägen av beundran...haha.
Jag kom då att tänka på att en vän till mig, för länge sedan, berättade att det var älvorna som dansade där ute på ängarna. Och om du inte visste det så trivs älvorna bäst i det dimmiga skymningsljuset under varma sommarkvällar eller tidiga mornar. Det är då man kan se dem dansa. Och om man har lust eller tid så kan man, om man har tur, se nertrampade cirklar där älvorna dansat. Även kallat alvrum ellr älvring.
Men var försiktig så att du inte klampar in i en älvring för då kan du bli sjuk. Och om nöden skulle falla på under en bilfärd eller skogspromenad, och du behöver stanna till, så se då till att du inte uträttar dina behov i en älvring. Då kommer du förmodligen dö av att kroppen svullnar upp... Så alltså, var försiktig när du kissar ute i naturen när det är dimma.
Man skulle kunna tro att älvor är små rara väsen som helst dansar runt på ängarna nätterna igenom, men se, så är det inte . Älvor är tvärtom mycket farliga väsen, och deras lek var fruktad förr i tiden. Och om en ung man drogs in i deras dans kunde han bli galen på kuppen. Så tänk på det! Var försiktig om du träffar på älvor. De kan dra både sjukdomar och förbannelser över oss männsikor.
Ja dessa små väna varelser...
Auroras tårar...
I alla fall. Ni vet väl att daggen är nyttig och lyckobringande. Daggen anses komma från gudarna/gudinnorna och besitta magisk kraft. Och då speciellt midsommarnattsdaggen, som sågs extra magisk. Speciellt om man rullade sig naken i den. Då var den extra hälsobringande och man skulle hålla sig frisk det kommande året.
De fanns även dem som gick och samlade dagg från kyrkogårdar för att på så vis bota sjukdomar. Morgondaggen är extra bra för att hålla sin hy ung och vacker. Samla daggen i en näsduk och badda ditt ansikte. Och blandar du dagg i degen så kommer du att lyckas med brödbaket. Brödet blir då extra gott och nyttigt.
Hur vackert är det inte när daggen blänker på gräset? Och hur gulligt är det inte att hitta en välfylld daggkåpa? Dropparna i daggkåpans blad anses ha en stark magisk kraft. Jag minns, med glädje i hjärtat, hur jag gick och samlade in vatten från daggkåporna när jag var liten. Samlade det i en hink och gjorde nån magisk röra... Det bodde en liten häxa inom mig redan då...haha. Hmmm, förmodligen var jag nog häxa redan innan jag föddes.
Sopa de zapallo...
Soppa på pumpa...
Idag hade våran underbara kokerska gjort en otroligt god soppa på pumpa. Å ungarna älskade den oxå. Vi åt till sista droppen var slut. Bad förståss om receptet.
(Räcker till ca 4 ppersoner)
1 kilo pumpa
6 st potatisar
2 st morötter
1 st lök
Detta kokas ihop för att sedan mixas.
Blanda sen i 1-2 msk creme fraiche, salt och peppar.
Maaaagiskt god.
Lite tillbehör till soppan var: bönor, ost, keso och tomater
Till sist lite nybakat bröd med ost på så är himmelriket nära...
Lycka...
"Lycka är att vakna en tidig morgon - före alla andra - och tassa ut på bara fötter och hitta ett par skimrande astrakaner i daggigt grönt gräs under ett stort äppelträd"
~ Astrid Lindgren
Astrakaner = Äppelsort
Skördemåne...
Nästan i alla fall. Det är mörkermåne. Nu är det speciellt bra att ta det lugnt och reflektera över livet. Bra tillfälle att meditera, bada, tända ljus, och bara ta det lugnt och känna harmonin omkring sig. Nu bör man inte starta upp nånting utan man kan passa på att vila upp sig inför nymånens nyskapande kraft den 8 september.
September = Skördemåne. Nu gäller det att skörda det man har sått. Och jag som har sått så många vackra blommor i min trädgård.
Ess i bägare - En ny period av positiva känslor...
Kände innan jag drog kortet att det skulle bli en bra kommande vecka. Men blev ändå glatt överraskad när jag drog "Ess i bägare".
Kortet står för en begynnande kreativitet och att man kommer att känna harmoni med sin omgivning. Det passar mig perfekt. Nu gäller det att hålla sitt hjärta öppet för all kärlek som finns omkring. Då du ger ditt eget hjärta näring, kan du desto mer ge kärlek till andra...det är magisk lag.
Det är också viktigt att kunna ge utan att räkna med att få något tillbaka. När det här kortet kommer upp kan det även handla om en kärleksgåva. Vi får väl se hur det blir med det....haha.
Det kan även stå för ett nytt kärleksförhållande. Men i mitt fall då jag redan är lyckligt gift, kommer aldrig att släppa min underbara man, så kan det handla om mig själv och min kärlek till mig själv. Den har ju varit liiite skev kan jag säga. Men jag har redan påbörjat min egen peppningskurs där jag försöker att intala mig själv att jag duger som jag är. Inte alltid så lätt men...övning ger färdighet...även när det gäller egenkärlek...haha.
Det är inte negativt att älska sig själv. För hur ska man kunna ge kärlek om den inte finns inom en...?
Jag ser verkligen fram emot denna nya underbara vecka. Och kärlek till er alla...
Burr...
Psykiska vampyrer...
Jag antar att ni alla någongång varit med om att när ni har ummgåtts med en männsika så har ni känt er helt nere efteråt. Eller helt plötsligt tappat lusten för att fortsätta dagen... Då har du träffat en psykisk vampyr, en negativ energi som drar ner dig. Det är inte alltid säkert att du märker det.... Men oftast blir du väldigt trött när du träffat en energi-vampyr. Och man kan tänka: Vad hände...? Jag som kände mig så pigg och glad för en stund sen och nu...blää!
De flesta har en energi-vampyr omkring sig. Stressade personer har en tendens att sno energi ifrån en. Eller kanske någon på jobbet som bara klagar eller vill bestämma och vill få sin vilja fram hela tiden. Eller någon hemma som styr och ställer och i värsta fall trycker ner en. Det kan vara din mamma eller pappa. Och barn är experter på att sno energi från oss föräldrar. Om man under en längre tid blir utsatt för en energi-vampyr kan man hamna i en depression... Jag vet, det har nänt mig ganska nyligen...
Man bara känner hur luften går ur en fort man är i samma rum som personen i fråga. Och dessvärre så är det så att ibland får man lära sig att leva med dem.
Ibland kan det faktiskt vara så att personen i fråga inte själv är medveten om att den är en energi-vampyr. Det kan vara någon som bara pratar om sig själv och alla sina problem eller sjukdomar. Att man i sin egen misär inte märker att man suger musten ur folk med allt sitt gnäll och tjat...
Hur gör man då för att försöka att undvika en energi-vampyr. Först så måste man ju lära känna sin energi-tjuv...haha. De är både smarta och och lömska. Ja, det bästa är ju om man lämnar rummet fort personen ifråga kommer dit. Men det är ju inte alltid lätt. Man måste oxå stå på sig och inte låta personen få makten över en. Visa att även jag finns, kan och vill. Se bara till så att du inte själv blir till en energi-vampyr på vägen. Man måste vara lyhörd och smidig.
För att få bukt på min energi-vampyr krävdes en kraftansträngning från min sida. Men jag sa ifrån ordentligt. Jag sa hur jag kände och upplevde situationen/personen i fråga. Det var inte lätt men det fungerade. Allting släppte nästan direkt och jag kunde börja se framåt igen. Men det var en tuff tid som jag inte kunde behäska. Vansinnigt irriterande så här efteråt...haha.
Så se upp! Om du känner något bakom dig som får ditt hår att resa sig, då kan det vara en psykisk vampyr som suger i sig av din energi.
Äppelcidervinäger...
Jag har börjat att dricka äppelcidervinäger igen...
För så där en hundra år sen när jag var ung och vacker så drack jag alltid äppelcidervinäger. Jag gjorde i ordning en tillbringare med vatten med några klunkar med äppelcidervinäger i på kvällen, och som jag sen drack upp dagen efter. Detta gjorde jag kontinuerligt i många år... och jag mådde bra av det. Sen så slutade jag bara...å jag minns inte varför jag slutade.
Sedan urminnestider har äppelcidervinäger varit ett idealistiskt läkemedel, och på senare tid så har även vetenskapen bekräftat det. Så redan på mormors, mormors mors tid, visste man att äppelcidervinäger var en helande dryck för många krämpor. Bra mot matsmältningsproblem, lindra hosta vid förkylning och den sänker även kolestrolhalten... dä ni...
Det är även bra att dricka äppelcidervinäger vid bantning...ja, suck, nu är man där igen..haha. Jag kan bara säga av egen erfarenhet att den tar helt klart tar bort hungerskänslor och faktiskt även sötsuget... Sen så fördröjer den åldrandet.... Å det syns verkligen inte att jag är över hundra år...haha.
Hemligheten ligger i sammansättningen... då det finns massor av mineraler och spårämnen i drycken. Bland annat kalcium, magnesium, järn, koppar och mycket mer.
Ja, så nu har jag börjat att dricka äpelcidervinäger igen... varje morgon och kväll. Vi får se vilka mirakel den gör för mig...
Om man har mycket tid och är huslig, så kan man göra sin egen dryck... Men eftersom jag är en hårt arbetande mamma med tidsbrist, å så har jag ingen lust, så jag går till affären och köper mig min flaska istället... Så magiskt var det.
Trött...
Inget magiskt har skett och nätterna går snabbt och utan drömmar. Man går trött och lägger sig och plopp! Så ringer mobilen och det är dags att gå upp igen... fortfarande trött...haha.
Thats life...
