Mitt lilla "vårblot"...
Fåglarna kvittrade och jag hörde hur Freja fnittrade i bakgrunden. Jag skulle nu ha mitt första lilla "vårblot". Och som jag skrev om i förra inlägget så är "blotet" en bekräftelse av de livsgivande krafterna, att hälsa sommaren välkommen och att önska god växtkraft och plats åt allt växande vi har omkring oss. Man ska helga maten och bjuda in gudar å gudinnor...
Å det var precis så jag gjorde. Jag tog några saker från mitt altare, saker som jag känner extra mycket för just nu. Mitt rökelsefat, gudinnestaven, bergskristallen, vit salvia, Gaia-figuren, en bägare, ett hjärta, min BOS, och förstås min Frejastaty...(Eva, jag får nog ta å skaffa mig en resestaty oxå...haha). Jag var hur nervös som helst att jag skulle råka tappa den eller knuffa ner den eller nåt...undrar var katten är nu nånstans?
I all enkelhet så satte jag mig ute på min altan, där jag hade smyckat med vårens blomster, påskliljor och vitsippor. Marken är full utav vitsippor utanför mig i skogsbacken...hur gudomligt som helst. Vitsippor står dessutom för den skira vackra renheten som våren erbjuder. Och äter man upp den första vitsippa man får syn på så är man nämligen skyddad mot sjukdomar under resten av året, men man måste ta det lite försiktigt, för vitsippan är trots allt giftig.
När jag började fixa ordning med sakerna, så kom där en citronfjäril och fladdrade runt omkring mig. Sen när jag satte mig ner vid bordet, så kom en skata och satte sig på staketet bredvid mig. Jag blev verkligen förvånad över att den satte sig så nära mig. Självklart så såg jag ju tecknen omkring mig. Jag var inte ensam därute, mina vänner var med mig. Och jag kände i roten ur mitt hjärta hur lycklig det gjorde mig. Mitt hjärta fladdrade lika mycket som fjärilen gjorde. Jag hade bjudit hit gudar och gudinnor, och de hade nu kommit...
Jag tände min salvia, för att rena atmosfäären omkring mig, och jag såg hur en liten eldflamma som försökte hålla sig vid liv. Jag kom att tänka på "Avalons Flamma". Jag blundade och mediterade en stund. Sen läste jag dikten, "livsblot", som jag skrivit för att hedra och hylla livet omkring mig.
Jag helgade maten, och började att äta min lunch. Då plötsligt dök det upp en talgoxe mitt framför ögonen på mig, å sen kom en till. De satt där å kuttrade å kvittrade mot varandra. Det kändes så innerligt att se dem, och deras tvåsamhet, så att det smärtade i bröstet på mig. Naturens magi vibrerade omkring mig och det kändes som om jorden stannade till för ett tag, så att jag kunde fånga ögonblicket i mitt sinne. Jag kände hur kärleken flödade inom mig, och tänkte på att jag å min man firar 20 år tillsammans nu i början av maj. Å det ska vi förstås fira...
Plötsligt flög den ena talgoxen iväg, men det dröjde inte länge innan den andra följde efter. Jag satt å njöt av deras lekfulla gemenskap...
Medans jag satt där och njöt av stunden så kände jag hur kaffedoften nåddemin näsa, å jag kom att tänka på pappa. Min goe och underbara pappa, min döda pappa. Jag hälsade även honom välkommen, och jag sa: Nu tar vi en fika va? Då kände jag en vind som sakta smekte min kind. Jag log för mig själv och förstod att han var här.
Jag gick in och hämtade en kopp kaffe och gick ut å satte mig igen. Olika minnen strömmade genom mitt huvud, minnen av hur mycket roligt jag å pappa haft genom åren. Jag var helt klart "pappas flicka". När jag sedan skulle dricka kaffe, såg jag hur ett kors hade formats i min kaffekopp.
Som ni förstår så var det ju takpinnarna ovanför mig som bildade korset och speglade sig i kaffet.
Men jag kan ju säga det att att jag aldrig sett detta förut, å jag har druckit måååååånga kaffekoppar ute på altanen. Vet inte riktigt hur jag ska ta det...fick inget svar på det. Jag kände inget obehag över det, utan blev mera fundersam.
Men så är det, om man bara tittar och ser sig omkring, öppnar sina sinnen, så finns små magiska tecken här och där, och vissa är lättare att tolka än andra.
Ingenting varar för evigt, å det var dags att återvända till verkligheten. Jag tackade alla som närvarit, och tackade för den underbara stund vi haft tillsammans. Jag sa hejdå till pappa och tänkte att detta måste jag göra om igen...snart . Men då ska jag bara koncentrera mig på "blotet", utan kamera.
Jag avslutade "vårblotet" med att gå ut i trädgården, tog upp lite jord i handen, tackade Moder Jord för allt vackert hon skapar och ger. Jag gav tillbaka jorden och lade mina händer försiktigt på jorden. Jag märkte en rörelse i ögonvrån på min vänstra sida, och kände att jag fått sällskap. Freja satt vid min sida, och lade ömt sitt huvud mot min axel. Så mycke bättre kunde det inte bli...
Abrakadabra...
Tänkte att jag idag skulle berätta lite om mitt lilla "vårblot" som jag hade igår... Men vet ni. Jag är så otroligt trött... så jag orkar inte det. Men det är på gång... så kanske i morgon.
Dessutom så är det lite andra saker som jag måste ta i tu med idag... ni vet sånt där som kallas hushållssysslor...
Hänga tvätt, städa lite, rensa bort påsken, fixa disken... ååååå, nu blev jag ännu tröttare. Önskar man hade en magisk formel som kunde fixa allt det där.
Abrakadabra , fillibibus...
Städa å fixa nu genast mitt hus...
...(inväntar mirakel)...
Nej, det fungerade inte. Men det var värt ett försök. Jaja... Jag får väl fixa själv. Ha nu en toppendag alla underbara och vackra varelser...
Vårblot...
Jag ska oxå hedra min pappa som dog för 3 år sen. Han trädde ner till gudarnas mörka salar den 3 maj 2008. Där tog de glädjande emot honom och hyllade hans ankomst...
Min älskade pappa, han älskade våren, när han kunde gå ut å sätta sig med en kopp kaffe i trädgården. Det var liksom livet... Därför så uppskattar jag våren på ett speciellt sätt, jag liksom känner av honom hela tiden. Så jag ska passa på att även bjuda in honom till vårblotet på en kopp kaffe, och fråga hur han har det nu för tiden.
Jag ska även bjuda hit svärmor, som trädde ner till Gudinnors salar, den 14 januari 2010. Hon älskade oxå våren...på sitt vis. Hon älskade blommor och med sina "gröna fingrar" fick hon dem att blomstra länge.
Jag kommer att göra detta helt på mitt vis, inte så komplicerat och svårt. Med sanning i hjärtat och med öppna sinnen, blir detta kanske mera mitt eget lilla "Livsblot".
Häxjakten...
... eller häxprocessen kallades den tid då minst 30 000 människor avrättades runt om i världen, mestatadels kvinnor, för att ha blivit anklagade för att ha haft samröre med djävulen. Häxprocesser började redan under 1200-talet i Europa, å smög sig in i Sverige under 1600-talet. Men det var under den mörka tiden 1300 -1600-talet det var som värst. I Sverige avrättades dock "bara" 300 stycken. Den sista att avrättas för häxeri i sverige var pigan Anna Eriksdotter, som hallshögs 1706 i Stockholm. (80 år tror jag visst att hon var... ja, hon var nog väldigt farlig....haha.)
Kände för att ta upp detta igen... Kom å tänka på det nu, när Blåkullafärden precis är avslutat. Men jag är ingen historiker, eller nåt uppslagsverk, så detta är bara lite smått å gott, lite tankar och reflektioner. Och som vanligt så skriver jag om det som intresserar mig...
Människor som anklagades för att vara häxor var i själva verket oftast kloka och framgångsrika kvinnor som bl.a hjälpte sjuka och tillverkade naturliga läkemedel och salvor. Ja, om du var barnmorska, jordemor, och råkade förlösa ett missbildat barn, då låg du risigt till. Om du inte gick till kyrkan eller var prostituerad var du i samröre med djävulen. Om du hade varit otrogen så kunde du, speciellt om du var man, skylla på att kvinnan skulle ha förtrollat honom, och på så vis gå fri ur otrohetsskandalen. Och vad tror ni hände med kvinnan? Bränn, bränn, bränn... Fast så är det väl än idag...eller?
Det kunde räcka med att man hade ett lustigt födelsemärke, gröna ögon eller att du hade rött hår så kunde man bli anklagad för häxeri...helt otroligt. Om du hade avikande sexuella vanor så åkte du på bålet direkt. Om man inte tyckte om någon så kunde man hitta på nåt om den som ansågs okristligt och så var det kört. Det var nog en fasansfull tid att leva på. Ja, man skulle nog varit vääääldigt död om man hade levt på den tiden...haha.
Man hade väl fått gjort "vattenprovet"... alltså slängts i vattnet med bakbundna fötter och händer. Och om jag hade flytit, ja, då hade det varit kört. Fram med facklan igen å Bränn, bränn, bränn... Och om jag hade sjunkit och i värsta fall drunknat... då var jag ju oskyldig... Tack för den du...
Ja det finns otroooligt mycket intressant att läsa om det här. Och mycket som var konstigt. Som att man anklagade sina föräldrar och vänner. Men som ordspråket säger "Den som gräver en grop åt andra faller oftast själv däri". Och många som själv stått å anklagat hit å dit, åkte själv på bålet i slutändan.
Här kommer vi ju in på en av de kosmiska lagarna. Lagen om orsak och verkan. (Karmalagen). Som man sår får man skörda. Som man bäddar får man ligga. Allting leder alltid till något annat och kommer alltid tillbaka till sin ursprungskälla, till den som tänkte tanken, uttryckte ordet eller utförde handlingen. Man får skörda det man sått. Och jag har i alla fall sått vackra blommor i min kosmiska trädgård...
Mycket hemskt hände och först 1779 avskaffades dödsstraffet för häxeri och trolldom av Gustav III. De stackare som redan avrättats fick upprättelse och friades från alla misstankar. Tänk vad snällt. Åh, yippee ki-yah...
Inför påsken...
Jag skriver inte detta för att provocera fram någon diskussion om hur påsken blivit en tradition. Jag vet att många som läser min blogg har sin tro. Dela gärna med er i så fall. Jag gillar verkligen oliktänkande...
Men för att förena lite nytta med nöje, så tänkte jag här gå igenom dagarna nu i påsk... så att det blir lite ordning å reda på dagarna... Men i all enkelhet. Vill du fördjupa dig mera om "påskdagarna" får du googla själv... Och faktum är väl att påsken är väl en av de stora högtiderna som inte de kristna gjort om till sin. Påsken är och förblir kristen och innebär Jesus korsfästelse.
Inom wicca har vi ju Ostara, men är ju vårdagsjämningen, och den infinner sig alltid runt 20-21 mars, medans påsken är rullande i en 4 veckors tid, eller nåt. Det har med månen att göra, men det är en annan historia. Tror oxå att just påsken är den äldsta och största högtiden inom kristendomen. Men ibland så infinner sig båda högtiderna samtidigt, å var å en tradition firas på sit sätt. Valet är fritt...
För även om jag inte är kristen på det sättet, så firar jag påsk ändå... fast på mitt sätt. Jag bara älskar alla ljusa färger, ägg, sill, gräddfil och allt som hör påsken till. Gärna en liten påsksnaps oxå... Å här kan man ju fixa ihop en liten egen "häxsnaps" om man vill... Man skulle ju kunna skriva hur mycket som helst om alla olika sätt och traditioner som påsken innebär. Men jag tar det jag är intresserad av och tycker är roligt att skriva om. Känner även att jag inte vill ösa på hur mycket text heller. Utan lite smått å gott, som ett bord med påskmat...
Skärtorsdag: Det var den här dagen som Jesus höll den sista måltiden för sina Lärjungar, då Judas senare förådde honom. Därifrån kommer ju den berömda tavlan "Nattvarden". Namnet skärtorsdag kommer i från verbet skära, och betyder ungefär att rena. Skärtorsdagen var alltså en reningsdag. Har läst någonstans att det kommer ifrån att Jesus tvättade lärjungarnas fötter innan sista måltiden.
Den berömda tavlan "Nattvarden" målad av Leonardo Da Vinci
Skärtorsdagen anses oxå vara den dag då häxorna flög till Blåkulla för att "tjosa" runt med Hin Håle, Satan, själv. Och hur det gick till vill jag inte berätta här... Det var i alla fall ingen plats för Heliga Birgitta om man säger så. Hur nu hon kom med in i bilden...haha. Och det är härifrån traditionen om "påskkärringarna" plötsligt dyker upp. De står utanför dörren och slänger in ett påskbrev...å förväntar sig lite godis som tack. Vissa "påskkärringar" dyker inte upp förrän på påskafton. Men det kommer vi till senare.
Långfredag: Långfredagen kom att bli den stora sorgens dag, Jesus lidande, när han hängde på korset. Denna dag var länge en dag då hela samhället stod still. Fram till 1969 fanns ett förbud mot offentliga nöjesetablissemang att hålla öppet. På långfredagen var affärer, restauranger och danslokaler därför stängda. Detta gjorde att samhället blev tyst och stilla... å vi barn hatade denna lååånga och trååååkiga dag...
Påskriset symboliserar Jesus smärta. Påskriset, eller fastlagsris som det oxå heter, är en gammal sed från 1600-talet som innebar att man risade varandra, det vill säga att husfadern piskade familjemedlemmarna med riset på Långfredagens morgon. Det skulle vara en symbolisk påminnelse om Jesu lidande. Risningen har även påståtts vara livsbefrämjande och lyckobringande. Ni minns väl Hans "smiskfilmer"Scheike? Varför tar jag upp honom här?Ja, ibland så kommer man in på så mycket dumt...
Men som tur är så förändras saker och ting och någon kom på idén med att pryda riset med fjädrar i olika vackra färger istället. Tack för det.
Påskriset är väl julens svar på julgran...
Påskafton: Nu firas fastans sista dag. Och eftersom inte man fick äta, men att hönorna fortsatte att värpa ägg, så blev det ju mycke ägg att ta hand om nu. I Sverige förknippas ofta påskafton med påskägg fyllt med godis och påskmat. I delar av landet tänds även påskeldar, för att skrämma bort häxor och andra onda varelser. Ägget symboliserar även Jesus uppståndelse, och liksom kycklingen bryter ut ur äggets skal uppstår Jesus ur sin grav. Liksom ägget symboliserar fruktbarheten inom wicca.
Och i vissa delar av Sverige är det nu "påskkärringarna" dyker upp utanför dörren igen med sina påskbrev. Vet att detta sker i Värmland och i Närkes län i alla fall. Å detta beror på att det är nu alla häxorna kommer hem, nöjda, från Blåkulla.
Påskdagen: Nu händer det grejer. Jesus uppstår från de döda. Å påskdagen är igentligen den stora högtidsdagen. Traditionellt så talar världens kyrkliga ledare till de kristna församlingarna på påskdagen, då påskafton varit gudstjänstfri. Nu har även häxorna kommit tillbaka hem igen. Så lås dörrarna...
Annandag påsk: För mig är denna dagen då jag bara vill ligga i soffan och slicka mina sår. Trött på påskmat och fixar hem hämtpizza och äter framför tv:n. Inom kristendomen är denna dag en dag att fortsätta att fira Jesus uppståndelse. Ingenting annat att notera...
Ja, hur det än var med dagarna under påsken så var häxorna speciellt farliga under denna tiden. Man var tvungen att gömma alla redskap som kunde användas till blåkullefärden. Man var tvungen att se till så att alla dörrar och spjäll var stängda...annars gick ingen säker. Man målade kors i tjära på dörrar till fähusen, eller direkt på djuren, så att ingen häxa kunde använda sig av dem till häxritten.
...
Inom wicca så symboliserar ägget fruktbarheten, ju flera ägg man äter ju mera fruktsam blir kvinnan och mannen blir mera impotent. Så hur mycke ägg ni väljer att äta är upp till er... själv har jag barn så det räcker så jag håller mig till några få ägg...hihi.
Ägget symboliserar oxå vårens ljus. Att krossa äggets skal är som att uppleva vårens ljus tränga in i själens djupare delar. Att krossa ägg och tillbe våren, är ett bra sätt att kunna ta emot energi, glädje och kreativitet.
Har ägnat en stund till Gudinnan, och smyckat mitt altare för att hedra å hylla henne... Kan tyckas att kycklingar har mera med Påsken att göra än med gudinnan... Men jag har gjort en sammanslagning. 5 små söta kycklingar. En för jord, en för eld, en för luft, en för vatten, och till sist en för anden, (jaget, själen), ja, ni fattar.
Kycklingarna symboliserar även våren, och den ljusa tiden vi har framför oss. Jag har smyckat Freja med en liten påsklilja, för att hylla fruktbarheten omkring oss. För att göra oss medvetna om självdistans och medvetenhet.
Ett gult ljus för att symbolisera kreativiteten och den mentala styrkan, vilket jag känner att jag behöver i mitt liv just nu...för alltid.
Ha nu en trevlig påsk med mycke ägg och kärlek.
Era underbara altarbilder... Me lika a lot...
Sådär... Nu har jag samlat ihop alla fina bilder på era underbara "altare". Hoppas att ni, liksom jag, blir inspirerade. Jag har förstås länkat till era fina bloggar. Jag har lagt in bilderna i den ordningen de har skickats in...
Tack alla fina gudinnor och altarvänner för att ni velat dela med er av ert innersta rum...
Ayanna...
Text kommer... (I hope)
Miiiin...
Jag ger mig själv en eloge för att jag faktiskt kom ihåg att skicka bilder på mina altare trots att jag är så tankspridd! Så sent som idag påbörjade jag mitt altare ute på balkongen, så jag skickar med en bild både på det inomhus och det påbörjade ute.
Vad ska jag säga om dem då...
På mitt "vanliga" altare står källljuset tillsammans med med två ljusstakar med sol respektive måne på som representanter för guden och gudinnan. Jag har fyra stycken glasbehållare som symboliserar de fyra elementen och är fyllda med jord, vatten, ett ljus samt rökelse. Jag har även en bägare och kitel som inte används speciellt ofta tyvärr, och en liten gudinnestaty som jag gjorde i lera ganska nyligen. En liten, gul rund rökelsehållare finns också, som egentligen är en vattenpipa, men när jag fann den i kambodja tyckte jag att den skulle passa perfekt som rökelsehållare och det är just vad det fått agera som. Beroende på högtid/årstid så smyckas altaret och för tillfället står där en vas med plastblommor samt en yttepyttevas med några vitsippor som jag hittade på en promenad. På väggen bakom altaret sitter diverse dekorationer (bilder, texter, löv, blommor...)
Mitt utomhusaltare började jag precis fixa iordning och är inte speciellt snyggt just nu. Det enda som hunnit komma dit är en ljushållare och ett pentakel/pentagram i trä. Altaret är beläget i en blomlåda på min balkong och det är tänkt att det ska växa upp diverse växter sedan runt ljushållaren och upp på klätterställningen som mitt pentagram hänger på... förhoppningsvis blir det fint!
Såå, en "kort" beskrivning som tyvärr inte kunde bli kortare :P
Kajsa... 
Ok då - här har vi en bild på mitt s.k altare (eller snarare plats) som alltså är ett utan att jag visste det... Bilden är avsiktligt tagen från "fel" håll för en stor betydelse för den här platsen har min mormors och morfars gamla klocka som är från ca 1910.
Duken har mamma vävt för säkert 35 år sedan och på den står rökelsekaret, ljuslyktor, mina häxstenar och så ligger förstås tarotleken där. Mer är det inte - just nu.
Hera...
Kanske ska berätta lite om "altaret" mitt..
De saker jag har vid mitt "altare" är de saker som betyder mycket för mig,
både känslomässigt och mentalt.
Ljusen ger mig lugn och en härlig känsla i kroppen när jag håller på med mitt "hokus pokus".
Blommorna står där som en symbol för livet och det vackra som livet har att bjuda.
Bilderna mot väggen är två bilder jag ritat själv lite hastigt och lustigt, det ena är ett öga med en
fisk i, men den bilden är inte klar ännu, och den andra är en gudinna-gestalt av något slag.
Jag har dessutom en liten bok om mitt stjärntecken - Fiskarna, och givetvis min underbara Tarotlek
som jag fått av "svärmor".
Seona
Bilder på mitt altare, men det är inte så fint just nu känns som om jag behöver "lätta" det lite så det blir nog en omstrukturering till Beltane!
Trollkatt...
Jag hakar på och skickar altarbilder ;-p. Nu har jag två altare inom samma area. Min plats har jag skapat efter naturen, då vi har så många månader vinter här så ville jag ha en plats där jag kunde meditera och bara sitta och samla kraft, där jag har försökt plocka in saker att stimulera mina sinnen så som porlande vatten, solljuslampa på vintern, doft av tallbarrsolja & inspelat fågelkvitter. Det här är Gudinnans plats. Här är atmosvären mjuk och rofylld.
Mitt mittenaltare är för vår nordiska Gudinna Freja, och nu även för Ran, havets gudinna så där ligger snäckor tex. Bastet kattgudinnan är alltid med då hon tilltalar mig mycket. Sedan går jag enbart efter mitt egna tycke och smak och inga regler för hur saker skall vara, men i själva utrymmet överlag är alla elementen samlade, om än inte alla exakt på altaret. På den lilla bänken under trädet i hörnet är mitt lilla "skogs"altare, där jag tänder Avalons Flamma från Glastonbury och där är mina älvor samlade omkring. I mitten ovanför mittenaltaret hänger Bridies Eye, en hustalisman för Gudinnan Bridgit som vår lokala häxa gav mig när jag höll Imbolc-cermoni. Denna plats är som vackrast när det är mörkt och alla ljuslyktor i olika färger är tända...det ger verkligen ett magiskt intryck :-)
Moonwitch...
Här kommer så en bild på mitt vardagsaltare, dvs när det inte är smyckat inför någon ritual eller sabbat. Det fattas dock något och det är en sådan där vacker gudinnestaty som Eva gör...
Ska bli roligt att se alla andras altare när du får upp dem i ett inlägg.
Anna...
Jag har alltid velat ha ett familjealtare - Därför står det för närvarande i vardagsrummet bredvid TVn. För närvarande är temat fruktbarhet på altaret (ni kan säkert räkna ut varför....) därav kortet och Gaian i förgrunden. Tarotkortet till höger är The Teacher från Gaian Tarot.
En häxa älskar Gudinnan
och vet att hon
själv är en droppe
i Gudinnans oändliga hav.
Hon vet att hon
själv är Gudinnan
liksom du och jag och vi alla
– tillsammans är vi ett hav.
~Eta Christensson
Kikar upp ur min håla...
Kom igen nu... Skicka in bilder på era altare nu... Jag vill ha flera... Och gärna en liten berättelse om det. Kraaaaaaaaam
Som sagt, kikar snabbt upp ur min håla. Kunde ju inte sitta där å trycka när mångudinnan log för fullt uppe i skyn i går kväll...
Men jag vill oxå påminna...
Glöm inte att ta ett kort på erat altare och kort berätta lite om det. Låt oss inspirera varandra och ta ett kort på det och skicka in det till mig lilitha@live.se så lägger jag in alla fina bilder i ett inlägg. Detta är ingen tävling utan ett strålande tillfälle att kunna inspirera eller inspireras av varandra. Jag kan tänka mig att det finns många fina altare omkring oss.
Har du inget altare, så har du säkert något annat ställe som betyder mycket för dig...där du kanske tänder ljus och har saker som har en stor betydelse för dig. Kanske det är en början till ditt altare...vem vet?
Jag har ju redan fått in lite bilder och det är verkligen fina bilder jag fått in. Jag blir riktigt glad i själen när jag tittar på dem, å det behöver jag just nu. Jag tänker samla ihop alla bilder och lägga upp dem i morgon, onsdag. Det ska jag väl orka med...haha. En annan sak! Jag har även varit lite dålig på att vara inne å kommenterat i era fina bloggar...sorry. Fram med kameran nu mina "altarvänner". Men guuuud vad hon tjater...
För att pigga upp mig själv, eller er. Ha en bra dag!
Tjohoooo!!!
Tillbaka till underjorden...
Här skulle jag egentligen skivit ett långt inspirerande inlägg om mitt äventyr till Stockholms Gudinnetempel... Men så kommer det tyvärr inte att bli, då jag dessvärre inte kunde åkta dit... trist.
Jag tittade mig i spegeln i dag, men jag kände inte igen mig. Något var var förändrat...mitt ansikte såg förvrängt ut. Har hastigt dragit mig tillbaka till Hel, i underjorden... Min själ är trött och jag känner mig förvirrad. Åtekommer när jag har fått tillbaka mina krafter.
Och jag som trodde att allt var på väg att vända... But, here we go again...
Väckt av Gudinnan...
I dag är det verkligen vårväder hos mig. Solen skiner som aldrig förr. Man kan undra vad Guden har i kikaren egentligen? Har han fått vårkänslor kanske... Hel har tillfälligtvis lämnat min sida, ändå känner jag av hennes skugga bakom mig. Hon finns där om jag snabbt skulle behöva henne. Men just i dag känns livet inom mig. Kanske för att jag har något kul att se fram emot. Eller oxå så är det så att ljuset är på väg till mig på riktigt.
Det kuliga att se fram emot är att Stockholms GudinneTempel i Gamla Stan har öppet hus nu i helgen, å då är vi några som tänkt att åka dit å kolla in läget. Faktiskt några bloggvänner, å det ska ju bli trevligt att träffa dem i riktiga livet. Bland annat så kommer det att hållas ett kortare föredrag som heter "Att månvandra med nordiska gudinnor"...det blir finfint det. Jag berättar mer om detta när jag varit där.
Även om jag just nu känner ljuset nalkas, har jag ändå fortfarande ena foten hos Hel i underjorden. Och det känns som om hon alltid kommer att vara en del av mig. Och så vill jag nog att det ska vara. För att om jag ska uppskatta livet, så måste jag vara vän med döden. Låter det konstigt? Kanske... Men mitt förhållningssätt till döden är ett sätt att överleva, en säkerhetsventil.
Nej, nu ska jag sluta att skriva om döden, och ägna mig åt livet här och nu. I dag är det ju fredag, kärlekens dag. Det kände jag redan när jag vaknade av Frejas fnitter. Fåglarna kvittrade som aldrig förr utanför mitt fönster. Och katten hoppade upp och la sig på min mage...??? Det brukar hon aldrig göra. (Det är nog som du skrev Moonwitch). Jag log för mig själv å tänkte att idag blir det nog en bra dag...
Jag pysslar lite med min BOS, (Book Of Shadows). Jag klistrar och klipper och gör den fin. Jag känner mig som ett barn, ni vet sådär lycklig ett barn blir när det får hålla i saxen och klippa själv. Jag gör boken till min speciella bok, och jag sätter paljetter på den. Sen lägger jag den på mitt altare, å känner mig stolt över den. Även om det inte finns så mycket i den ännu. Har inte känt mig motiverad förut, men nu är det som om något har brutit ut fullständigt. Jag måste fixa färdigt... men till vad? Det vet jag inte. Men någon bakom mig knuffar mig framåt hela tiden...
Själen jobbar förbrilt, men hjärnan hinner inte med. Jag tappar saker, snubblar, fumlar och fnissar. Jag är trött men lycklig. Men jag känner att jag måste varva ner, fokusera på en sak i taget. Att jorda mig, och stressa ner mentalt. Det finns bara en sak att göra då....i alla fall för mig. Kanske för dig oxå...
Ta en stund för dig själv. Tänd ett rött stearinljus och känn hur kärleken flödar inom dig... Passa på att skåla och umgås med Gudinnan. Tacka för allt det goda du har omkring dig. Blunda, slappna av och andas in. Håll andan i några sekunder och känn hur gudinnan inom dig lever. Andas sakta ut. Njut av dig själv och tänk att du duger precis som du är. Förena dig med den tanken och inse att det är sanningen. Låt ske...
Så enkelt, men så givande. Alla är vi olika och har olika sätt att varva ner på. Inget sätt är rätt eller fel. Valet är fritt. Hur gör du för att stressa ner och finna harmoni omkring dig?
...
Åter igen en påminnelse om att inte glömma att fotografera era fina altare och skicka till mig. lilitha@live.se Några har redan skickat in sina bilder och de är verkligen såååå fina kan jag berätta. Om du inte vet vad jag skriver om så läs HÄÄÄR. Så fram med kameran nu mina kära altarvänner. Moonwitch...jag väntar...haha.
Ha nu en underbart magisk helg med mycke mys å kärlek.
Åkallan av Gudinnan...
Jag har talat med Gudinnan i dag. Jag tillbringade tiden tillsammans med henne vid mitt nya altare. Det kan låta lustigt, men jag passade på att göra det när Lovis badade. Så på samma gång som jag lyssnade till Gudinnan så kunde jag höra Lovis sitta å sjunga i bakgrunden.
Det är något som jag har lärt mig genom åren. Att kunna fokusera på många läten på samma gång, utan att det stör mig. Som ibland när man ska sova, och det är full rulle i huset. Då känns det tryggt att sova, och jag sover väldigt gott då.
Efter att ha småstädat i huset, och satt Lovis i ett bad så kände jag att jag ville "Carpe Punctum", fånga Ögonblicket! Jag ville passa på att tacka Gudinnan för allt gott hon givit mig den sista tiden. Jag ville tacka henne för alla spännande möten och händelser som sker i mitt liv just nu.
Attraktionslagen. Du drar till dig människor som står på din egen kunskapsnivå och som har dina egna egenskaper. Om du tycker att alla människor i din omgivning står på ett lägre plan, är en samling nötter etc., beror det på att du drar till dig dem genom ditt eget sätt att vara. Din egen attityd och dina egna beteenden speglar ditt inre liv. Du skickar alltid ut signaler vem du är. Vi skall inte skylla på andra. Vi är inga offer. Vi har inga fel människor omkring oss. Vi omger oss alltid med rätt personer. De speglar alla det vi behöver bli mer medvetna om. Lika attraherar lika. När du börjar älska dig själv mer och behandla dig själv bättre, drar du till dig mer kärleksfulla människor som också älskar dig mer och behandlar dig bättre, på det viset som du själv nu gör. När din attityd till dig själv blir trevligare, blir andras detsamma. Allt som är negativt är fött ur ett enda stort begrepp och det är rädsla. Det du är rädd för, drar du till oavsett om du är medveten om denna rädsla eller ej. Om du är negativ upplever du negativiteter. Om du är kärleksfull drar du till och upplever kärlek. Om du vill harmoni omkring dig, se till att du själv är i harmoni så kommer det till dig. – Källa: spiritwarrior.se
Och så känner jag att det är just nu, eller att det är på väg att bli. Jag börjar äntligen möta likasinnade mäsnniskor som tror på det som jag gör. Att vi alla tillhör samma universum, och vi måste hjälpas åt att göra det kärleksfullt omkring oss..i alltet.
...
Jag blundade och samlade gudomlig kraft. Ett ljust orange sken uppenbarade sig och Freja visade sitt ansikte. Hon viskade: Gå din egen väg, gör det rätta. Följ ditt hjärta så finner du harmonin omkring dig. Du måste finna den själv, men jag finns i skuggan bakom och stöttar dig.
Rummet blev plötsligt mörkt, och jag försod att hon ville påminna mig om mörkret inom mig. Sen blir det plötsligt ljust igen. Jag hör små tassande steg, och tittar upp. De är katten som kommer och hoppar upp i sovrumsfönstret. Hon kurrar till och börjar sen att tvätta sin päls.
Jag ser det som ett gott tecken... Gudinnan är med mig, både i mörker och ljus. Hon finns där och stöttar mig. Men själva förändingen måste jag stå för själv. Ingenting är gratis. Jag tar en klunk kaffe och ler åt livet... Jag undrar om man kan dricka kaffe med Gudinnan... Men varför inte? Jag älskar Gudinnan, jag älskar Kaffe, och jag försöker att älska mig själv. Det kanske inte är en sån dum kombination.
Vardagens magi behöver inte vara så komplicerad...
Tonårshäxan...
Bland häxor, magi och spökerier... så har jag ju två döttrar oxå. Jag kom att tänka på att jag berättar mycket om min lilla häxunge, Lovisa, ganska så mycket. Men jag har ju en dotter till...en lite större...tonårshäxan...haha. Eller hon heter ju Kristina och är 14 år. Jag skulle vilja berätta lite om henne oxå. Hon har ju fått stå ut med mig längre än Lovisa...haha.
Tonårshäxan, här har hon rosa hår...sen blev det blont, sen grönt å sen svart...haha...
När hon var liten var hon precis som Lovisa är nu. Hon fanns vid min sida hela tiden. Jag har alltid gillat att ha mina barn väldigt nära mig. Det är en del av mig som mor. När Kristina var liten så älskade hon förstås allt som hade med häxor och spöken att göra. Och när det var Halloween så levde hon upp otroligt mycke, liksom jag.
När hon blev lite äldre började hon att gilla W.i.t.c.h... Ni vet den där tidningen om 5 tjejer med magiska krafter. W.i.t.c.h kom ju även på tv senare, och Krisitna älskade den serien så mycket som ett barn kan älska saker.
Åren går och hon blir mer och mer intresserad, eller nyfiken på det andliga. Vi pratar mycket. Hon frågar och jag försöker att svara så gott det går. Vad händer när vi dör? Tror du på ett liv efter detta? Finns det spöken, änglar? Hur vet man att man är häxa? Kan du spå mig? Kan jag få en egen tarotlek? Ni må tro att jag har haft att göra...haha.
Jag köpte i alla fall en Rider-Waite´s tarotlek. Den är en enkel lek och på svenska, och den är i pocketstorlek... perfekt. Det är den absolut bästa nybörjarleken, och den är riktigt skön att spå med. Eller hur Nicolina...? Krisitna försökte att spå med den, och tyckte det var kul ett tag, men just nu så ligger den i kartongen igen och väntar... Kanske lika bra det. Allting tar sin tid.
Kristina älskar Pokémon
Men även om det bor en liten häxa i henne och att hon är intresserad av "magi och häxtrix" så har hon andra intressen som spel, (Wii, X-box, nintendo, DS), rita, manga, Japan och fotografering. Hon har alltid velat åka till Japan, Pokémons land. Hon har nämligen alltid älskat allt som har med Pokémon att göra. Och jag vet inte huuuuuuur många Pokémon-kort vi har köpt i våra dar...kan nog ha en utställning här hemma...haha. Men jag har alltid tyckt att det varit kul när hon samlar på nånting, och är den största supporten. Som min man brukade säga: Är det du eller Kristina som samlar på korten? Jag förstår inte vad han menade med det...
Hon är väldigt duktig på att fotografera, och älskar att fotografera ögon och sen "fixa" till dem. Som här, där hon tagit kort på sina egna ögon.
Visst är bilderna fina? Häftigt vad man kan göra med photoshop.
Ja, nu kom jag lite utanför magin. Men å andra sidan så finns ju magin omkring oss hela tiden. Vi väljer själva om vi är beredda att ta emot den eller ej. Och många magiska ögonblick har jag upplevt med mina underbara barn. Visst är det skönt att känna sig stolt över sina barn... att få skryta om dem då och då. Det är väl ändå en förälders rättighet...haha. Och skyldighet..
Ja, detta var lite om min underbara tonårshäxa som jag har här hemma. Hon har ju även en gullig blogg. Och om någon vill kika in där, så klicka HÄÄR. Hon har nu börjat att lägga upp "Dagens oufit", de dagar hon orkar vill säga. Mästerfotografen, morsan, har slagit till...
Från det ena till det andra. Glöm nu inte att fotografera era fina altare och skicka till mig. lilitha@live.se Några har redan skickat in sina bilder, och de är verkligen fina kan jag berätta. Så fram med kameran nu mina kära altarvänner.
Ha en trevlig onsdag och låt magin komma till er som osynlig älvstoft...
Jag älskar spökerier....
I kväll handlade det om Sveriges mest kända spökhus, prästgården i Borgvattnet i Jämtland. Man kan åka dit och övernatta där och om man överlevt natten så får man ett övernattningsbevis...haha. Det verkar ju kul och jag har en vän som har övernattat där och faktiskt överlevde. Och bara yngsta dotten blir lite äldre så ska jag och min familj helt klart åka dit och övernatta. Får hoppas att man upplever något då.
Det hela kan ju verka som ett skämt men det finns de som verkligen tycks ha upplevt något när de varit där. Det finns de som inte vågat vara kvar över natten och slängt sig in i bilen och har åkt hem. Sen om det beror på att de jagat upp sig själva eller om det verkligen har hänt något vet jag inget om.
Har alltid haft en tanke på att åka upp till Borgvattnet, men nu har jag hittat ett annat ställe att åka till som ligger 10 mil från Karlstad....suveränt! Blir lite lättare och närmre att åka dit, eftersom jag åker hem till mamma lite då och då och hon bor ju i Karlstad. Ibland har man tur...
Det handlar alltså om ett ställe där det sägs att det oxå spökar... på riktigt. Det heter Frammegården och ligger i Skillingmark, Värmland. Det sägs vara ett av Sveriges mest hemsökta hus. Visst låter det spännande? Det är en hembygdsgård där många mött döden (och som man nu kan boka rum och sova över i). Bland annat så hör man pianomusik och barn som gråter. Man hör steg fast man inte ser någon och rummen blir ovanligt kalla fast braskaminen står på för fullt. Hmmmm...
Medium som besökt gården tycker att det är det allra bästa stället i landet att vara på om man vill få kontakt
med den andra sidan. Klart man måste dit och "kolla läget". Kanske det blir av nu i sommar när vi ska till Värmland.
Även om jag älskar spökerier har jag själv inte själv direkt upplevt något...
Jo förresten, en gång! Det var när jag jobbade på Årsta Slott och serverade på ett bröllop. Jag skulle hälla upp ett glas vin till en gäst när någon pickade mig på axeln, ja ni vet som om någon ville nåt. Fyra pickningar var det. Alla som var i rummet satt ner och åt och min kollega var vid ett annat bord på andra sidan av rummet och serverade vin. Hmmmm...
Det är klart att jag undrade vad det var... Jag undrade läääänge på vad det kunde vara. En axelryckning eller sträckning.... knappast. Vissa saker förblir ett mysterium.
Men det berättades av många att det lyste på övervåningen på Årsta Slott när de åkte därifrån. Fast de visste med all säkerhet att de hade släckt lampan. Ja, det är vad dem säger i alla fall...
Underbara magiska söndag...
Trots att Lovis har åkt på kräksjukan, så har det varit en underbar dag idag i alla fall. För även om det kommit ut både det ena å det andra ur henne, så märks det knappt att hon är sjuk. Är man en häxunge, så är man...
Så efter en lång natt, med många toalettbesök, så kände jag mig ganksa så trött idag. Så jag kände att jag behövde luft. Varför inte då gå ut för att möta Guden i all sin glans. Den senaste tiden har man ju mest umgåtts med gudinnan om kvällarna.
Men idag, kände jag för lite förändring. Det var även bra för Lovis att få lite frisk luft i lungorna oxå. Jag tog med mig en kopp med kaffe, lovis fick glass, å så tog vi en varsin stol å satte oss i solens vackra sken. Guden strålade och åmade sig där uppe, och vi njöt av hans närvaro.
Sen kom vi på att vi skulle fixa till våran trädgårdsälva som vi har i trädgården, och som har stått där i ur och skur, i snö och slask. Men som är lika fin fortfarande. Lovis ville plocka lite blommor och sätta dem på älvan. Så hon plockade några utav vårens första krokus som fanns i vår trädgård. Vad är bättre än att offra några krokusar nu inför våren, för att hedra vår moder jord. Eller som Lovis sa: Här får du så att det blir en vacker sommar...
Nej, jag hade inte sagt att hon skulle säga så...men det är klart att hon har hört mig pratat om det vid andra tillfällen. Men det lät så gulligt när hon sa det. Det kom så spontant. Och modern log på många sätt å vis...
När vi var färdiga med den lilla korta "ritualen", ville Lovis göra något annat...pyssla. Sagt och gjort...vi gick in och pysslade. Eller Lovis pysslade, medans jag fotograferade. Hon börjar på att bli ganska så irriterad över att jag fotograferar henne jämt. Jag plockade fram en påse med fjädrar i olika färger, och så fick Lovis klistra fast det på ett påskris på papper. Att se sin dotter sitta där fokuserad är helt fantastiskt, å det måsta jag bara få dokumentera. Å då får ni stackare en bildbomb på det. Inte för att detta är en blogg om barn, men hon tillhör ju min vardag och gör så att magin omkring mig blir så naturlig och spontan. I hennes värld finns inga direkt gränser än, och jag njuter till fullo utav det.
Man måste ju skriva namn, och ett meddelande oxå...
Titta mamma, vad fint det blev...
En liten påminnelse för dem som vill... Glöm inte att ta ett kort på erat altare och kort berätta lite om det. Låt oss inspirera varandra och ta ett kort på det och skicka in det till mig lilitha@live.se så lägger jag in alla fina bilder i ett inlägg. Detta är ingen tävling utan ett strålande tillfälle att kunna inspirera eller inspireras av varandra. Jag kan tänka mig att det finns många vackra altare omkring oss.
Har du inget altare, så har du säkert något annat ställe som betyder mycket för dig...där du kanske tänder ljus och har saker som har en stor betydelse för dig. Kanske det är en början till ditt altare...vem vet?
...
En liten notis: Nu har min underbara svärdotter Nicolina kommit igång lite med sin nya "häxblogg". Hon har bland annat varit hos ett medium...riktigt intressant. Hon berättar även lite om våra chakran. Gå in å läs om detta HÄÄÄR om du tycker att det låter intressant...
Utmaningen...
Ja, de flesta som vet hur jag fungerar har nog redan räknat ut vad utmaningen går ut på... Att ta ett kort på erat altare och kort berätta lite om det. Och om man inte har ett altare, så har man säkert någon plats eller ställe där man tänder ljus å reflekterar. Så Kajsa: Du har säkert något ställe där du sitter och spår eller har minnessaker, tänder ljus....ja du vet vad jag menar. Kanske det är en början av ditt altare. Det behöver verkligen inte vara så stort och märkvärdigt... Så fram med kameran nu, Kajsa...hihi. Nej, men du gör som du vill söta du...
Så där , där fick vi in ett privat samtal oxå...
Varför har man då ett altare, och vad gör man med alla "prylarna" , altar-redskapen, som finns där undrar någon. Jag kan bara svara för mig själv. Men man kan väl säga att altaret är ett slags "arbetsbord", som man använder när man håller ritualer...eller bara för att prata lite med universums krafter, Guden, Gudinnan osv... Man använder altar-redskapen vid olika tillfällen och vid olika behov.
Man brukar ju smycka sitt altare, med typ blommor, frukt, ljus, snäckor, foton och andra saker som har betydelse för dig, eller ritualen som du ska ha. Själva smyckningen är bland annat för att hedra Gudinnan, just nu har jag inte hunnita att smycka mitt altare speciellt mycket, eftersom jag precis har ordnat till det. Bergskristallen använder jag exempelvis när jag spår i kort, eller när jag vill koncentrera mig på något, när jag vill ha kontakt med Gudinnan. Jag har även ett ametist-ägg, som jag använder när jag vill sova utan mardrömmar... men eftersom jag har mitt altare i sovrummet, så har jag ju det alltid till hands...fiffigt va?
Mitt lilla altare
Bägarna symboliserar mig och det jag rymmer, som glädje, sorg kärlek och andra känslor som kommer till mig. Att bringa en skål med gudinnan är ganska så trevligt ibland. Jag har även lagt ett hjärta på mitt altare och det behöver nog ingen närmare förklaring.
Jag har en liten svart sammetspåse, där jag har lite lycko- och kärleksamuletter i, och som jag gjort till mina söner för länge sen. Det vet de nog inte om...att "morsan" haft besvärjelser om deras lycka i framtiden. Och mina söner är lyckliga... vad ska vi dra för slutsatser om det...haha. Jag har vit salvia för reningsritualer. En spåkula som står där för att bara se magisk ut...
Jag har även ett litet spöke som står där och skyddar mot onda andar. Jag älskar dessutom spöken, å då måste jag ha ett litet spöke med...hihi. Sen så har jag mitt lilla Gaia-hänge som sprider sin uråldriga kraft och visdom. Ett ljus förståss, och då ett rött ljus, dels för kärleken och dels för att jag älskar rött.
Sen så har vi ju Freja i mitten av allt. Min vackra , fina gudinna. Längst bak står Isis med sina vackra vingar. Isis stötte jag på när jag var i Egypten... Jag har ju varit i Egypten, Nicolina... Hon är en av de första gudinnorna som jag mötte. Först mötte jag ju Lilith, Sagan om Isfolket, men just då så förstod jag inte vilken betydelse hon skulle få i mitt liv.
Ja, lite så är det med mig och mitt ena altare. Men vi är alla olika som människor så det finns inget rätt eller fel sätt att smycka och använda sitt altare.
Så nu, mina kära häxsystrar och altarvänner. Här kommer utmaningen... Eller utmaning kanske är fel ord. Vad jag menar är. Hur ser erat altare/altaren ut? Låt oss inspirera varandra och ta ett kort på det och skicka in det till mig lilitha@live.se så lägger jag in alla fina bilder i ett inlägg. Detta är ingen tävling utan ett strålande tillfälle att inspirera varandra. Jag kan tänka mig att det finns många vackra altare som finns omkring oss.
Har du inget altare, så har du säkert något annat ställe som betyder mycket för dig...där du kanske tänder ljus och har saker som har en stor betydelse för dig. Kanske det är en början till ditt altare...vem vet?
Men stressa inte, ta det lugn och känn in...
...
Från det ena till det andra. Jag känner att någon grillar ikväll, det luktar sådär...ni vet, vår... All snön är nu borta från min trädgård, å Lovisa har redan börjat tjata om att ta fram poolen...haha. Hon är ju för rolig. Tror vi väntar lite med det va...
Ha nu en riktigt trevlig och magisk fredag/lördag. Och låt Gudinnan vara med er...
Mitt lilla söta altare...
I dag, läs igår, fick jag tummen ur att äntligen fixa färdigt mitt altare i sovrummet. Jag har ju alltid haft mitt altare instängt i mitt vitrinskåp. Varför? Jo, för att inte små kattfröknar och häxungar ska pilla för mycket på det...
Jodå... små häxungar älskar att pilla på alla små stenar, spåkulan, trollstaven å jag vet inte allt jag har fått städat upp efter att hon "bara" skulle "titta" på de roliga sakerna. Och alla som har en katt vet väl hur det går när de ser en liten sak som ligger på ett bord... Lilla tassen, puttar och puttar och plopp så ligger saken på golvet...
Mitt "gamla" altare instängt i ett vitrtinskåp
Därför så bestämde jag mig för att stänga in mitt altare i ett vitrinskåp... Men saker å ting förändras. Och jag förändras...å lilla häxungen förändras oxå... Men vår lilla kattfröken...glöm det. Hon kommer att putta ner allt på golvet så fort hon får chansen. Vi får se hur det går...haha.
Men i och med att mina "häxsaker", vi kan kalla det så, har legat i ett vitrinskåp så har det inte kunnat bli så många spontana ritualer som jag har velat. Har liksom varit bökigt att plocka ut sakerna. Mitt användande av altaret har verkligen blivit använt typ...aldrig.
Jag har ändå kvar mitt "gamla" altare i vitrinskåpet, då det blir för mycket saker att ha i mitt nya altare. Det som finns kvar är minnessaker och betydelsefulla ting som jag samlat på mig under åren.
Men nu så... Nu finns mitt altare, mitt lilla söta altare på plats i mitt sovrum. Och jag kommer att kunna titta till det innan jag somnar, och när jag vaknar på morgonen. Jag kan hålla min lilla "tankeritual" varje morgon och kväll om jag vill å känner behov för de. Visst låter det underbar? Gudinnan är nöjd och ler i sitt rike.
Här är lite smakprov/bilder som jag tagit. Vissa bilder är bra tagna, å vissa är...ja ni ser ju själva. Men känslan ligger i betraktarens ögon...
...
Så här är mitt nya altare, eller basen av det nya altaret. Har ju inte hunnit att smycka det ännu. Men det kommer. Allting har sin tid. Och små häxungar kommer man visst aldrig undan...haha.
Mitt lilla Gaya smycke som jag köpte när jag var i Lascaux, Frankrike å besökte grottorna och grottmålningarna som sägs vara ett av världens äldsta kända konstverk. Och så en bild på min lilla spåkula om jag köpte när jag var på en mässa i London. Har försökt att spå med den...men det enda jag ser är min egen näsa...
Och sen så lägger vi till lite magi in i bilden. Hokus! Pokus! Och genast ser mitt lilla söta altare lite mera magiskt ut
Jag har en trollstav oxå, som jag gjort själv. Men den har visst fått ben å ligger förmodligen nånstans där häxungen brukar vara...
Så nu mina kära häxsystrar, eller altarvänner har jag en utmaning till er... Men vad det är, får ni inte reda på förrän i nästa inlägg. Men jag antar att ni redan vet vad det handlar om.
Ha en underbar onsdag och låt Gudinnan vara med er...
Carpe Diem...
Och den första att skänka en gåva är, trumvirvel..., Aforia. Tusen tack för det söta Aforia, det gjorde mig verkligen så himla glad :)
I dag var ja uppe med tuppen...ja, nästan i alla fall. Vill försöka att bli lite mera morgonpigg, så att jag kan ta vara mera på dagen, Carpe Diem, (fånga dagen). Dessutom så kanske jag får lättare att somna på kvällen. I natt somnade jag inte förrän vid 4, så jag måste erkänna att jag är lite trött nu...gäsp. Blir nog att det blir en middagslur senare... Så att jag inte kan somna i kväll i alla fall :-/
Men just nu, och klockan är 9 på morgonen, så ska jag sätta min lilla häxunge i ett bad... Hon älskar att bada. Jag tänker då passa på med att fortsätta att ordna till mitt altare i sovrummet, eftersom jag ändå måste vara i närheten när Lovis badar. Sovrummet ligger nämligen bredvid badrummet.
Freja står ju redan på plats och sprider sin kärlek. Så nu måste jag fixa lite fint runt henne. Just nu ligger det en hög med kläder bredvid henne. Tror inte hon är så glad över det...
Ser ju inte speciellt magiskt, eller harmoniskt ut. Jag är hopplös på att lägga kläder överallt. Men nu ska det bli ändring på det... I alla fall just där jag kommer att ha mitt altare.
Det blir nog bra när det blir klart...
Freja har flyttat in hos mig...
...
Som jag skrev tidigar så har jag alltså varit på Harmonimässan, eller Harmoniexpo, som var i Solna under helgen. Har faktiskt tänkt att åka dit flera gånger genom åren, men då har vi alltid varit i Värmland eller nåt. Men i år så...
Som sagt, eftersom jag inte har några "häxvänner" här, ja, det är verklign synd om mig... så fick jag ju tvinga med familjen istället...haha. Å det var ju riktigt mysigt att få åka dit tillsammans på ett litet äventyr. Eller ja...mitt äventyr. Men jag har lovat min man att följa med på "Öl & Whiskymässan" senare i höst. Det överlever jag nog. Ska nog hitta nån häxbrygd där...
I alla fall. På mässan fanns det ju hur många stånd, ursäkta ordet men vad ska man skriva? Ja, det fanns såna där bord där det såldes massa new age saker. Jag blev alldeles yr av all rökelser som spred sig i lokalen.
Men en av anledningarna till att jag oxå ville åka till mässan var på grund av en nyfunnen gudinnevän... Eva, och hon beskriver sig själv så här. "EvaLevande, prästinna som arbetar i Moder Jords tjänst. Jag verkar som vägvisare i den helande labyrinten och som healer och medial rådgivare. Jag är också nordisk häxa, klok kvinna med olika uppdrag." Hon har en blogg som heter "Eynea´s Weblog"
Eva är konstnär och håller även på med keramik och att måla tavlor i Gudinnans tjänst. Otroligt vackra skapelser som gjorde att jag hittade henne på nätet i "Mama Jord" där hon visar upp sina fina alster. Hon har även häxkurser, keramik workshops å mycket annat smått och gott. Gå in å kika på hennes webbsidor.
Första gången jag kom i kontakt med henne via nätet så kände jag hennes positiva och kärleksfulla energi ända hit. Det är sant... Jag kände att hon hade en betydelse för mig. Men jag visste ju inte hur... å vet fortfarande inte varför. Men tids nog så får jag reda på det. Lite märkligt att man kan känna så inför vissa människor...
Nu fick jag träffa henne i verkligheten, och hon var lika underbar som jag hade tänkt mig. Glad, inspirererande och kärleksfull. Jag hade planerat att köpa en liten keramikgudinna av henne, men när jag stod där och tittade på hennes alster...så visade mig Eva en urfin keramikgudinna, och som hon berättade var Freja. Jag blev alldeles förälskad i denna figur...ville ha. Fast jag inte hade så mycket pengar med mig så fick jag betala lite nu, och resten senare. Tack för det, underbara Eva...
Haha...värsta idolträffen...haha. Jag är ingen stalker Eva, du kan vara lugn...
Ja, ja. Sen så passade jag på att ta ett kort på min aura, och fick en liten tolkning på det. Men det berättar jag inget om i dag, utan det får sitt eget lilla inlägg i morgon eller övermorgon, eller nåt.
Och när jag stod där och väntade på min tur med aurafotograferingen, så dyker en arbetskollega helt plötsligt upp. Slaktarn...haha. Nej, jag sa fel till min dotter, hon är vår kokerska på mitt jobb. Världens finaste och bästa Liliana. Det var verkligen roligt att träffa henne... Hon är visst oxå intresserad av sånt här hokus pokus.
Självklart hade min dotter, Kristina, med sig sin systemkamera så några bilder togs förstås. Ja i det stora hela så var det en ganska så bra dag. Så här är lite foton på olika saker som var till försäljning. Vägrar skriva stånd igen...
Det fanns vit salvia, vanlig salvia + andra örter och det fanns magiska vattenkulor...
Änglakort, smycken och glaskulor...
Det fanns kimonon, Kristina älskar Japan och manga, och så fanns det små häxungar...
Här är Eva och jag... Gud vad tjock jag ser ute...haha. Lilla häxungen ville oxå vara med på kort, hon smög sig sakta fram och tog tag i min hand... Hon är ju för söt.
Och till sist men inte minst, Freja, som förövrigt flyttat in hos mig... Hon står just nu i mitt sovrum och sprider kärlek. visst är hon bedårande med sina blommor och sitt guldhalsband, Brisingasmycket. Jag kommer att skriva ett inlägg om Freja här framöver, vår nordiska kärleks och fruktbarhetsgudinna. Viss är den helt gudomlig...
Freja - Design Eva
Häxor mot cancer...
Ni som läste mitt inlägg i förra veckan... "En timme i taget", där jag berättade att jag följde en blogg, Lindas Blogg, som handlar om en ung 3-barns mammas liv, och slut, och om hennes vardag med obotlig bröstcancer (inflammatorisk bröstcancer). Den bloggen har verkligen berört mig väldigt mycket, och när sen Linda somnade in härom dagen så blev jag så ledsen över hur många människoliv som cancern skördar.
För att återberätta lite...
Läste på Cancerfondens sida att tack vare alla givare så har cancerfonden under 60 år delat ut 7 miljarder kronor till svensk cancerforskning. Forskningen gör hela tiden framsteg och fler och fler cancerpatienter överlever,
och de senaste 60 åren har överlevandet fördubblats... Men varje dag får 110 människor i Sverige reda på att de har cancer och nästan hälften av dem dör...
Min älskade pappa fick lungcancer och dog ca 2 1/2 år efter att ha fått sin diagnos. Min kära granne, och en nära vän, har fått diagnosen aggresiv urinblåsecancer, och håller på med cellgiftsbehandling just nu. Överallt omkring oss finns dessa cancermonster... Vems tur är det nästa gång?
Så jag har nu bestämt mig och har nu startat en insamling till cancerforskningen. Tusen tack igen Nicolina, min underbara "svärdotter", att du hjälpte mig att genomföra detta. Jag berättade ju om det i inlägget oxå, å då var det en av mina bloggvänner, Anna på Jordens Röst, som tyckte det lät som en super idé, och skrev att hon är klart med på det. Hon kom oxå på att insamlingen kunde heta "Häxor mot Cancer", vilket jag tycker var ett underbart å suveränt namn. Nu betyder det ju inte att man måste vara häxa för att lämna en gåva, utan det är fritt fram för vem som helst...
Så utan att låta som att jag tigger pengar, för detta är ju inget som går till mig, utan är en insamling som går direkt till Cancerfonden. Minsta lilla krona är viktig, dessvärre så är 50 kronor det minsta man kan skänka, men det är ett ganska enkelt sätt att ge en gåva till ett bra och viktigt ändamål. Jag har börjat med att anmäla en delsamlingssumma på 5000 kronor, och som jag ska försöka att samla in till och med den 5 juli, då min blogg firar ett år. Så får vi se hur det går med det.
De som vill vara med är det, och de som inte vill eller kan behöver inte. Jag vet att man kan ha dåligt med pengar, har själv knappt så att det räcker. Så det här är absolut inget tvång, och man gör precis som man vill. Men om du vill skänka en slant så finns det en insamlingsruta på vänster sida i bloggen, direkt under bild och textprofilen. Ni ser den här bilden till insamlingen. (Fast bilden är lite skuren). Det står "Häxor mot Cancer" över bilden. Där är det bara att klicka vidare...inga problem alls.
Men viktigt att veta är att detta är inte min insamling, utan det är allas insamling. Vi gör detta till en gemensam action. Tillsammans är vi starkare, "Häxa" eller inte... Om det skulle vara så att någon vill ha med insamlingen i sin blogg, så är det bara att säga till, så visar jag, Nicolina, hur det går till... Jag är lite osäker på hur, men det löser sig nog.
...
I dag har jag varit på Harmony mässan... å det var kul. Dessutom så tvingade jag med hela min familj...haha. Mina döttrar tyckte väl att det var ok, men min man....
Jaja, mer om detta i morgon... då jag har lite kul att berätta. Om en gudomlig "present" som jag köpte till mig själv och om mötet med personer som gjorde mig väldigt glad. Men mera om detta i morgondagens inlägg.
Ha nu en riktig härlig söndag, å må Gudinnan vara med dig...
Det kommer alltid en ny dag...
Jag känner en konstig tomhet inom mig. Som om själen min tröttnat på mitt vemod. Mörkret är på väg, och Hel viskar i det fördolda. Hemligheter, å dessa hemligheter som jag inte har fått vetskap om än. Jag känner hur Gudinnans skugga närmar sig mitt innersta, min rädsla... Hon håller mig hårt...så att jag knappt kan andas. Hon förmanar och viskar: Här har du känslan...här är gränsen till underjorden. Vill du leva eller inte?
Jag förstår vad hon menar. Att på grund av min rädsla för att dö, så har jag slutat att leva. Jag gör ingenting. Ibland så sitter jag bara där som en grå skugga. Jag har så mycket tankar och idéer om vad jag skulle vilja göra, men jag gör ingenting... Inspirationen kommer, men försvinner nästan lika snabbt.
På något sätt så är det som om något suger ur mig kraften. Förmodligen min egen inre demon, får ta ett ordentligt "snack" med den...haha.
Ja, jag är inte så deppad som det verkar, men det är som om något står i vägen. Som att försöka att öppna en dörr som någon står på andra sidan och håller emot...ja ni förstår vad jag menar. Kanske det är jag själv som står där och och håller emot dörren? Kanske jag själv är min egen inre demon?
...
Än så syns en liten månskära på himlen, men snart så döljer sig månen, i den svarta natten. Månen gömmer sig i mörkret. Och fast den inte syns så är månens krafter extra starka under mörkermåne. Bra tillfälle att syssla med inre arbeten, lyssna till sin intuition och meditera.
I en del gamla häxtraditioner kan man gå till en korsväg, vägkorsningar har alltid ansetts som magiska. Gör det när månen är som mörkast. Och när man ändå är där så kan man ge den mörka Gudinnan en liten gåva, för att blidka henne lite...hihi.
Men vem av mörkrets gudinnor vill du möta? Hekate dödens gudinna, hon som förknippas med födelse och död. Hel, skuggornas gudinna och som utforskar gränserna mellan liv och död. Gudinnor som starkt sammankopplas med mörker och död.
Men döden kan ju vara både fysisk och psykisk. Döden är det 13:onde kortet i tarotleken, och som inte direkt står för döden i fysisk mening. Det står för slutet av en episod, en relation som tar slut eller en ovana som måste brytas. En drastisk förändring bör ske, och för att något nytt ska starta så finns det oftast ett slags avslut innan.
Så om du haft en jobbig eller hemsk dag, så är det skönt att veta att det kommer alltid en ny dag...
Idag är det fredag, Frejas dag, så jag ska inte sitta här å misströsta. Freja är vår frukbarhetsgudinna. Hon är beskyddande och kärleksfull. Hon är vår kärleksgudinna. Och det passar ju bra eftersom fredag är kärlekens dag. Alla behöver vi kärlek. Kärlek är livsviktigt.
Så har nu en riktig magisk fredag, med mycke mys å kärlek.
Må Gudinnan vara med er...
