Ja, nu är det påsk. Och kanske ni har lite annat och göra än att sitta och läsa bloggar. Eller oxå kan det ju vara så att det kan vara skönt att dra sig undan ett tag för att varva ner lite...å kanske ni sitter just här å läser min blogg då. Tack för det i så fall, underbara läsare...

Jag skriver inte detta för att provocera fram någon diskussion om hur påsken blivit en tradition. Jag vet att många som läser min blogg har sin tro. Dela gärna med er i så fall. Kul med olika vinklingar.

Men för att förena lite nytta med nöje, så tänkte jag här gå igenom dagarna nu i påsk, så att det blir lite ordning å reda på dagarna. Men i all enkelhet. Vill du fördjupa dig mera om "påskdagarna" får du googla själv... Och faktum är väl att påsken är väl en av de stora högtiderna inom kristendomen, i och med Jesus korsfästelse.

Inom wicca har vi ju Ostara,  men är ju vårdagsjämningen, och den infinner sig alltid runt 20-21 mars, medans påsken är rullande i en 4 veckors tid, eller nåt. Det har med månen att göra. Men ibland så infinner sig båda högtiderna samtidigt, och var å en tradition firas på sitt sätt. Valet är fritt. Jag för min del firar båda, fast på mitt vis...

För även om jag inte är kristen på det sättet, så firar jag påsk ändå... fast på mitt sätt. Jag bara älskar alla ljusa färger, ägg, sill, gräddfil och allt som hör påsken till. Gärna en liten påsksnaps också. Och då kan man ju fixa ihop en liten egen "häxsnaps" om man vill...

Man skulle ju kunna skriva hur mycket som helst om alla olika sätt och traditioner som påsken innebär. Men jag tar det jag är intresserad av och tycker är roligt att skriva om. Känner även att jag inte vill ösa på hur mycket text heller. Utan lite smått å gott, som ett bord med påskmat...

Skärtorsdag: Det var den här dagen som Jesus höll den sista måltiden för sina Lärjungar, då Judas senare förådde honom. Därifrån kommer ju den berömda tavlan "Nattvarden". Namnet skärtorsdag kommer i från verbet skära, och betyder ungefär att rena. Skärtorsdagen var alltså en reningsdag. Har läst någonstans att det bland annat kommer ifrån att Jesus tvättade lärjungarnas fötter innan sista måltiden. Men det finns nog flera anledningar.
 

                                          Den berömda tavlan "Nattvarden" målad av Leonardo Da Vinci

Skärtorsdagen anses oxå vara den dag då häxorna flög till Blåkulla för att "tjosa" runt med Hin Håle, Satan, själv. Och hur det gick till vill jag inte berätta här... Det var i alla fall ingen plats för Heliga Birgitta om man säger så. Hur nu hon kom med in i bilden...haha. Och det är härifrån traditionen om "påskkärringarna" plötsligt dyker upp. De står utanför dörren och slänger in ett påskbrev...å förväntar sig lite godis som tack. Vissa "påskkärringar" dyker inte upp förrän på påskafton. Men det kommer vi till senare.

Långfredag: Långfredagen kom att bli den stora sorgens dag, Jesus lidande, när han hängde på korset. Denna dag var länge en dag då hela samhället stod still. Fram till 1969 fanns ett förbud mot offentliga nöjesetablissemang att hålla öppet. På långfredagen var affärer, restauranger och danslokaler därför stängda. Detta gjorde att samhället blev tyst och stilla... å vi barn hatade denna lååånga och trååååkiga dag...

Påskriset symboliserar Jesus smärta. Påskriset, eller fastlagsris som det oxå heter,  är en gammal sed från 1600-talet som innebar att man risade varandra, det vill säga att husfadern piskade familjemedlemmarna med riset på Långfredagens morgon. Det skulle vara en symbolisk påminnelse om Jesu lidande. Risningen har även påståtts vara livsbefrämjande och lyckobringande. Ni minns väl Hans "smiskfilmer"Scheike? Varför tar jag upp honom här?Ja, ibland så kommer man in på så mycket dumt...

Men som tur är så förändras saker och ting och någon kom på idén med att pryda riset med fjädrar i olika vackra färger istället. Tack för det.

Påskriset är väl julens svar på julgran...

Påskafton: Nu firas fastans sista dag. Och eftersom inte man fick äta, men att hönorna fortsatte att värpa ägg, så blev det ju mycke ägg att ta hand om nu. I Sverige förknippas ofta påskafton med påskägg fyllt med godis och påskmat. I delar av landet tänds även påskeldar, för att skrämma bort häxor och andra onda varelser. Ägget symboliserar även Jesus uppståndelse, och liksom kycklingen bryter ut ur äggets skal uppstår Jesus ur sin grav. Liksom ägget symboliserar fruktbarheten inom wicca.

Och i vissa delar av Sverige är det nu "påskkärringarna" dyker upp utanför dörren igen med sina påskbrev. Vet att detta sker i Värmland och i Närkes län i alla fall. Å detta beror på att det är nu alla häxorna kommer hem, nöjda, från Blåkulla.

Påskdagen: Nu händer det grejer. Jesus uppstår från de döda. Å påskdagen är igentligen den stora högtidsdagen. Traditionellt så talar världens kyrkliga ledare till de kristna församlingarna på påskdagen, då påskafton varit gudstjänstfri. Nu har även häxorna kommit tillbaka hem igen. Så lås dörrarna...

Annandag påsk: För mig är denna dagen då jag bara vill ligga i soffan och slicka mina sår. Trött på påskmat och fixar hem hämtpizza och äter framför tv:n. Inom kristendomen är denna dag en dag att fortsätta att fira Jesus uppståndelse. Ingenting annat att notera...

Ja, hur det än var med dagarna under påsken så var häxorna speciellt farliga under denna tiden. Man var tvungen att gömma alla redskap som kunde användas till blåkullefärden. Man var tvungen att se till så att alla dörrar och spjäll var stängda...annars gick ingen säker. Man målade kors i tjära på dörrar till fähusen, eller direkt på djuren, så att ingen häxa kunde använda sig av dem till häxritten.

...

Inom wicca så symboliserar ägget fruktbarheten, ju flera ägg man äter ju mera fruktsam blir kvinnan och mannen blir mera potent. Så hur mycke ägg ni väljer att äta är upp till er...  själv har jag barn så det räcker så jag håller mig till några få ägg...hihi.

Ägget symboliserar oxå vårens ljus. Att krossa äggets skal är som att uppleva vårens ljus tränga in i själens djupare delar. Att krossa ägg och tillbe våren, är ett bra sätt att kunna ta emot energi, glädje och kreativitet.  

Har ägnat en stund till Gudinnan, och smyckat mitt altare för att hedra å hylla henne... Kan tyckas att kycklingar har mera med Påsken att göra än med gudinnan... Men jag har gjort en sammanslagning. 5 små söta kycklingar. En för jord, en för eld, en för luft, en för vatten, och till sist en för anden, (jaget, själen), ja, ni fattar.

Kycklingarna symboliserar även våren, och den ljusa tiden vi har framför oss. Jag har smyckat Freja med en liten påsklilja, för att hylla fruktbarheten omkring oss. För att göra oss medvetna om självdistans och medvetenhet.

Ett gult ljus för att symbolisera kreativiteten och den mentala styrkan, vilket jag känner att jag behöver i mitt liv just nu...för alltid.

I dag är det påskafton och många påskbord kommer vackert att bli uppdukade. Och hur man än väljer att fira denna vårens högtid, så brukar en och annan dryck oftast intas. Så för att hedra alla häxor, dessa starka och förföljda kvinor, tänker jag bjuda på en liten "snapsvisa" som kan sjungas.

Påskhäxeri
(mel: Flickan i Havanna)

Påsk betyder häxeri
Och i handen håller vi
Magisk brygd som inom kort
Snabbt ska trollas bort

Hokus, pokus mystikums
Abrakadabra, fummelfjums
Häxebrygd i halsen rinn
Simsalabim, försvinn!

Ha nu en trevlig påsk med mycke ägg och kärlek.

I dag när jag vaknade så föll stora flingor mjukt mot marken. Fader sol hade dragit sig undan bakom de tunga molnen. När jag kom till bilen var den full med snö. Det var vackert, men ändå lite tråkigt...eller inte. En stund av ambivalens.

I dag, eller i morse, var det vårdagjämningen. Vårdagjämningen är egentligen inte en dag utan en exakt tidpunkt som varierar från år till år, men som alltid är kring 21 mars, eller som i år den 20 mars. Men många väljer att fira den lite när det passar.

Personligen så har det inte blivit något speciellt firande för mig i dag, då min dag varit aningen trött och tung. Och som solen har jag dragit mig tillbaka från yttervärlden för en stund. Men i mitt inre har jag tänkt på Ostara hela dagen. Men tiden måste ju kännas rätt, det är viktigare. Så jag kommer att fira min Ostara i slutet av veckan.  

Jag ska smycka mitt altare och jag ska kärleksfullt viska med Gudinnan. Vi ska tissla och tassla...

Ostara är en anglo-saxisk gudinna. Hon kom med våren, hon kom tillbaka med ljus och värme till vår frusna jord. Det sägs det att Ostara var en god Gudinna som förvandlade sig till en söt liten hare, och som gav gottisar, påskägg och vackra blommor till alla barn hon mötte. Och väljer man att följa magins väg och tro, så kan vad som helst hända...


Ostara inom mig...

Solen skiner och Guden strålar med sina ögon. När jag står där och hälsar honom välkommen, så blinkar han till mig. Jag blir generad och tittar mig omkring. Då står gudinnorna där och skrattar. Jag ler lite i smyg...

När jag står där känner jag varma armar som slingrar runt min själ, något som lyfter mig upp mot himlen. Jag ser tulpaner omkring mig i olika färger. Himlen är fylld av tulpaner, och jag känner en vibration inom mig. Jag är så nära himlen som jag kan komma.

Med Ostara inom mig, svävar jag mellan tiden då natten blir till dag. Gudinnorna sjunger en hymn och jag känner hur jag plötsligt börjar snurra...fortare och fortare... Tiden stannar och gudarna jublar. Sen så smäller det och det blir alldeles tyst, å jag befinner mig i oändligheten.

Jag vågar knappt röra mig. Försiktigt så tittar jag mig omkring. Jag är ensam.

Det är Ostara och jag är ett med Gudinnan...

Gjorde ett inlägg på fb igår, och lade då in en bild på min lilla häxunge från förra sommaren. Fick då en minnesbild inom mig från en dag som jag gillade väldigt mycket, och som då blev ett inlägg här i bloggen. Jag och min lilla häxunge gör en majsdocka, CornDolly, som vi sen ställer ut på mitt lilla ute-altare. Och jag väljer att lägga upp det inlägget igen, då jag för en stund känner för att åter igen få uppleva denna härliga sommardag. Minnen är det bästa jag vet, och är något som jag ofta använder mig av för att stärka mina sinnen. För ibland så är det så att det förflutna ispirerar framtiden...

So here we go...

Stjärnhimlen har börjar bli mörk och klar om kvällen. Och om man känner efter ordentligt så kan man känna hur vinden sakta har kylnat lite om natten. Hösten är på ingående, även om det är liten stund kvar tills naturen börjar ändra färg. Jag bara älskar hösten. Ingen årstid får mig att känna mig så levande som den. Det är då min inre kraft och min lilla vildhäxa inom mig, börjar vakna ordentligt, och mitt nya år börjar ta form. 

Och nu idag är det Lughnasadh. Man kan väl säga att det är en liten skördefest som infaller runt den 1:a augusti, och då man tackar Moder Jord för de gåvor hon ger oss. Det är nu det är tid för att röja och skörda. Och om man upplever ett stjärnfall under augustinatten kan man önska sig god skörd eller något annat gott man vill ha. Vi syltar, torkar och skördar och tackar ödmjukt för allt det goda som bjuds omkring oss.

Eftersom jag inte har några örter, i alla fall inga som jag kommer att skörda så ska jag i alla fall försöka mig på med att göra en "CornDolly", majsdocka. Ska bara försöka att få tag på lite halm. En liten enkel ritual om att förgylla det kommande mörkret och hedra den vackra sensommarnaturen kommer jag att ha. Äta gott, dricka vin och lysna inåt. Binda in mig i väven och granska möjligheterna som finns omkring mig. Det här är en tid som jag verkligen gillar. Jag känner inom mig hur någonting börjat växa, nån slags inspiration som jag inte kommit underfund med än...

...

Så går man där nere på affären och där mitt framför ögonen ligger majskolvarna. Jag tar genast en och säger högt till min man: Det här ska bli min "majsdocka"... Min man lyfter på ögonbrynen och går vidare. Han skakade säkert på huvudet också, men det märktes inte i min värld då jag redan börjat att skapa dockan i mitt inre.

Så kom det sig att jag gjorde min första lilla "CornDolly" - majsdocka. Här är några kort på hur det gick till och på slutresultetet, som jag faktiskt blev riktigt nöjd med.


                                                   Från majskolv till majsdocka (CornDolly). 


               Majskolven från början, det som ser ut som hår satt på kolven... och som jag sen använde till hår.

                  


                                Binder ihop dockan med snören, och smyckar den med blommor i håret

           


                                                 Slutresultat med nejlikor som ögon och mun... tada..

                                                  Min lilla majsdocka, visst blev den helt bedårande...?


Min lilla häxunge älskade dockan, och jag vet inte hur många gånger huvudet på dockan ramlade av när hon höll i den...haha. Men nu är det fastlimmat.  

Det kommer att  bli en stillsam och lugn ritual för mig. Min "CornDolly" har jag ställt ute vid mitt altare. Jag har även lagt ett äpple där och tänt ett grönt ljus vid henne. Senare i kväll ska jag ha min ritúal och då jag ska hedra och tacka Gudinnan för allt det goda hon förser oss med. Jag ska dricka lite cider med henne och viska och diskutera lite om min framtid. Det gröna ljuset står för välstånd och fruktbarhet. Äpplet står för kärlek och vänskap. I kväll så är det nymåne, då det är perfekt att påbörja nya tankar och projekt.  


         


Livet är här och nu och då gäller det att försöka att ta vara på det så gott det går. Man får inte glömma bort att man bara lever en gång... i detta livet i alla fall. Ha en underbar kväll, hur du än väljer att tillbringa den.


                                        "Jag tackar Dig Gudinna och Moder Jord för Din närvaro"

                                                                                ♥



                                                                        



                   

Det har precis varit sommarsolståndet som i år inföll den 21:a juni, och då står solen som högst på himlen. Dagen är som längst och natten som kortast och det är ljusets och naturens höjdpunkt som hyllas och firas. Ibland infaller sommasolståndet, eller Litha som det också kallas inom wicca, samtiditigt men det gjorde det inte i år.

Själv så firade jag inte sommarsolståndet aktivt, utan kom överens med Gudinnan att jag tar det på midsommarafton istället. Men tankarna fanns hos henne hela dagen.

Det är midsommartid och fast solens vandring till mörkret har börjat är det inte tid för avsked än. Och även om den ljusa natten vänder, är det nu tid för fest, dans, romantik och erotik. Guden och Gudinnan har förenats i kärlekens tecken och livet spirar omkring oss på jorden.

Midsommar är en härlig och trolsk tid, då vi umgås och upplever närvaron med varandra. Då vi lever nära naturen och dess växtlighet, då vi njuter och fylls av glädje hela dagen lång, tills solens bleka strålar avtar och natten infaller. Midsommarnatten är full av magi och växterna är fyllda av solens ljus och jordens näringsfulla safter. Midsommarnatten är full av både väsen och magiska krafter, som när som helst kan dyka upp i våran mänskliga värld. Så känn och lyssna omkring er, för man vet aldrig vad som finns i närheten...  

Hur vackert är det inte med midsommarnattens dimma då älvorna dansar till solen går upp. Och hur vackert är det inte när daggen blänker på gräset? Daggen anses komma från gudar och gudinnor och besitter magisk kraft, och är både nyttig och lyckobringande. Och då speciellt midsommarnattsdaggen, som ansågs vara extra magisk. Och då speciellt om man rullade sig naken i den. Då var den extra hälsobringande och man skulle hålla sig frisk det kommande året. 

Själv tänker jag passa på att tacka för allt kärleksfullt och vackert jag har omkring mig. Jag ska gå och offra lite vin vid min fläder för att hedra Gudinnan. Flädern är Frejas träd, där hon ibland stiger ner i trädet ner i underjorden för att bevaka mitt hus. Där nere vid rötterna träffar hon ibland Hel, och ibland kan jag höra hur de sitter där nere i underjorden och viskar om livets mysterier.

...

Å lite sill och nubbe blir det givetvis oxå...

Ha nu en riktigt magisk och kärleksfull midsommar...♥

Ja, mycket har hänt i naturen sedan vi bjöd in våren och firade solens ankomst vid vårdagjämningen. Men fortfarande är det ett tag kvar till den riktiga grönskan har nått sin fulländning, även om knopparna är på väg att brista ut i vår/sommarskri. I alla fall här där jag bor...

Och nu har det varit Valborg... eller Beltane, beroende på hur man firar.

Jag gör som vanligt, jag drar det här lite kort å gott. Om det är någon som vill fördjupa sig så är det bara att googla på... eller så kan ni kika in hos min kära häxsyster Ariadna, klicka HÄÄR. Där finns mycke information att hämta om Beltane - Valborg. Om ni har något att tillägga om det jag skrivit, så varsegoda... Jag älskar nya kunskaper.

Seden att tända eldar på valborgsmässoafton är inte så gammal som man skulle kunna tro. Vid mitten av 1700-talet fanns den bara några delar i Sverige som ordnade upp brasor, och det var mera för att skrämma bort rovdjuren, häxor, spöken och troll. Man passade också på att dansa runt elden och ha lite roligt på samma gång. Sen kunde man tryggt släppa ut korna på bete. Förr i världen brukade man nämligen släppa ut korna på bete den 1 maj. Man kan även kalla det för "betessutsläppet" och numera kan man få gå och titta, eller uppleva, hur det är när korna gladligen dansar ut på ängarna. Jag å min familj ska faktiskt gå på en sån utflykt nu i mitten av maj. Det ska bli kul att få uppleva...

Jaja, nog om det.

Självklart så har eldar tänds tidigare i vår historia... Kontrollerad eld har enligt arkeologiska fynd funnits åtminstone i 790 000 år. För att inte tala om alla häxbål som brann under den mörka tiden under häxjakten. Eldar har alltid berört människan på ett eller annat sätt. Enligt den litterära och muntliga traditionen måste många onda varelser förgöras med eld. Därför blev bål vanliga inom häxprocesserna. 

Elden har ofta fått symbolisera antingen rening eller förstörelse, och många religioner använde, och fortfarande gör, eld för offrande, vilket kan ha att göra med att röken stiger upp mot himlen. Elden står ju även för ondska och passion... Vad står elden för i ditt liv?

...

Beltane var/är en av kelternas största årsfester och som markerar början av sommaren. Det är även en eldfest, som firas 30 april - 1 maj. Den var, eller är, en fruktbarhetsfest som innebar stora eldar och sexritualer. Det vet ju vi som har sett eller läst "Avalons dimmor". 


                                   


Beltanefesterna är bland annat till för guden Belenus ära, Belenus var den keltiska solguden, eller guden över eld och ljus. Men även till Cernunnos, den behornade och vise, djurens konung och beskyddare. Cernunnos avbildas ofta med horn på huvudet, han är kronhjortsguden, och som förknippas med rikedom och fruktbarhet. Den mäktige kronhjorten som sägs bära solen mellan sina horn är hans djur.

Man kan även kalla Beltane för den stora kärleksfesten, då guden tränger in i gudinnan. Solen värmer jorden och gräset gror och livskraften bryter ut i färger, dofter och ljud. Fåglarna bygger bo av jordens gåvor. Pånyttfödelsen har skett å det är bara att börja njuta av den.

Denna kväll så är bålet renande. Man tänder bålet, dansar och slänger in saker som du vill bli befriad i från. Som gamla kärleksbrev, cigaretter, kraftlösa amuletter. Och om inte bålet är för stort så kan du hoppa över det för att även befria dig från gamla krämpor. Tänk på alla vackra gåvor som gudinnan fyller ditt liv, å du... håll i kjolen så att den inte tar eld... 

Man kan även fira bröllopet mellan Frej och Freja, då solen förenar sig med jorden. Symboliken för den fysiska kärlekens urkraft. Glädjen av att älska och förenas. Att skapa nytt liv...

Man kan ha många olika ritualer vid Beltane, själv firade jag bara vanlig "Majbrasedag" i år. Umgicks med familjen, grillade, skålade och avslutade det hela med att gå och titta på majbrasan, som nästan redan hade hunnit brunnit upp...haha.

Men visst fick jag uppleva elden. Jag älskar nämligen elden. Den värmande känslan mot mitt ansikte, och doften av eld värmer min själ. Jag skulle kunna stå där bara å titta i flera timmar. Låta elden greppa tag i mig och svepa försiktigt runt min kropp. Känna magin av eldens renande effekt. Och visst passade jag på att skänka en kärleksfull tanke till gudinnan, å tackade för allt det gudomliga som hon givit mig...

Min lilla häxunge var oxå helt facsinerad av elden, och ville inte gå hem när vi skulle. Och om det inte hade blåst så mycket igår, hade vi nog gjort en egen liten brasa, åt henne, på tomten. Men det får bli en annan gång när det är lite mera vindstilla.

 

Solen skiner och Guden strålar med sina ögon. När jag står där och hälsar honom välkommen, så blinkar han till mig. Jag blir generad och tittar mig omkring. Då står gudinnorna där och skrattar. Jag ler lite i smyg...

När jag står där känner jag varma armar som slingrar runt min själ, något som lyfter mig upp mot himlen. Jag ser tulpaner omkring mig i olika färger. Himlen är fylld av tulpaner, och jag känner en vibration inom mig. Jag är så nära himlen som jag kan komma.

Med Ostara inom mig, svävar jag mellan tiden då natten blir till dag. Gudinnorna sjunger en hymn och jag känner hur jag plötsligt börjar snurra...fortare och fortare... Tiden stannar och gudarna jublar. Sen så smäller det och det blir alldeles tyst, å jag befinner mig i oändligheten.

Jag vågar knappt röra mig. Försiktigt så tittar jag mig omkring. Jag är ensam.

Det är Ostara och jag är ett med Gudinnan...

Ja, nu närmar vi oss åter årets sista dag. Tänk vad tiden går fort. Tycker inte det var så länge sen man stod och skålade in år 2010.

Nu råder den kalla vintern och vår Moder Jords krafter arbetar djupt där ner i mörkret. Vid nyårsny, alltså nymånen, är det dags att använda sig av magin att önska sig något. Men var försiktig med vad du önskar dig... Det kan ju vara så att man du får  precis det du önskar, och det är inte alltid så perfekt som det låter. 

Så vad önskar du dig?

Men om man inte vill ge sig på några önskningar så kan man ju även ge nyårslöften. Och det här året kanske man håller sitt löfte...eller? Ja, jag kan ju bara prata för mig själv...

Att skjuta in det nya året med skott, numera fyrverkerier, går långt tillbaka i tiden. Som vanligt så var det ett sätt att skrämma iväg alla onda väsen och knytt. Bort med det onda in med det goda. 

Varför inte göra en liten enkel "Nyårsritual". Förbereda dig för ett nytt år.

Tänd ett orange ljus, eller flera om du vill. Färgen orange´s magiska egenskaper:  Gör dig bland annat attraktiv, den ger energi, jordförbindelse och lycka. Färgen ger dig kraft när du ska påbörja något nytt. Typ ett nytt år...
Strö lite kanel framför dig och känn kanelens magiska doft. Kanelens magiska egenskap: Den ger dig klarsyn, livsaptit, kärlek, sexualitet och styrka.

Ta ett glas champagne, eller annat bubbelvatten, eller ta vilken dryck som passar just dig. Skåla för nymånens glans och för ditt nya kommande år. Blunda och andas in. Njut av dig själv för en kort stund. Känn sen hur Gudinnan sveper över dig med sin gudomliga kraft. 

                                                                    "Jag finns, jag lever, jag andas".

Det är mörkt ute nu. Snön gör så att tystnaden blir märkbar... Det är kallt, så jag går in. Stjärnorna glittrar och Gudinnan ler varmt mot mig genom fönstret. Jag vinkar...

Vi närmar oss årets mörkaste natt, midvintersolståndet. Jag tänder en lykta ute på verandan för att åter igen bjuda in Gudinnan. Men den är gången hoppas jag att hon har Guden med sig...  




                                                           Jag sörjer ej, fast världen sover.
                                                         Jag sörjer ej, fast kalla vindar drar.
                                                     Jag sörjer ej, fast snön faller tung och djup.
                                                   Jag sörjer ej, ty detta snart skall bli förgånget.

                                                          Jag tänder denna lykta till er ära.
                                                      Ni har skapat liv ur död, värme ur köld.
                                            Solen väcks återigen till liv; det är en tid då ljuset tilltar

                                                                  ~ Scott Cunningham


                                                                            Min lykta...